Jag brukar ju predika de tre övertalningsmedlen från Aristoteles för mina studenter och kursdeltagare från näringslivet när jag föreläser om både retorik och samtal. Den som läst bloggen vet nog att Patos är mitt kanske starkaste kort. I en aktuell artikel om Eklundsrättegången som återupptogs idag, illustreras hur Leif Silbersky på bästa sätt avslutar sin plädering genom att läsa ur Stig Dagermans ”Att döda ett barn”. Starka känslor skapas naturligtvis på detta sätt, se exempelvis artikel i DN om hur Englas mamma lämnar rättssalen, men även tankar kring det sätt som förövaren uppfattar situationen, och vilken värld han just nu lever i. Detta är användning av Patos i praktiken.
Har haft handledning med min professor idag, på inledningen av min artikel. Han tyckte att det var det bästa jag skrivit hittills. Eftersom det är ett relativiserande begrepp, menade han i ett tillägg också att texten med andra ord var bra. Liksom för säkerhets skull. Själv är jag rätt nöjd, naturligtvis måste den putsas, ibland är den lite dualistisk och så, men i största allmänhet är jag nöjd. Nästa steg blir tvåfalt: Studera och analysera artikelformen, hitta artiklar med vettigt meritvärde, studera omfång och utformning av artiklar i dylika. Andra blir att något mer handfast slipa fram analysenheten för studien, genom att göra en noggrannare bestämning av kunskapsbegreppet. Därefter vidtar analysen. Jag kommer gå den långa vägen, och börja med att översiktligt läsa Platon, som för övrigt har sagt följande kloka saker (klippt från minareflektioner.blogg.se)
Den som vill bli lycklig ska inte lägga an på att öka sina tillgångar utan på att begränsa sina krav.
Min egen inställning till lycka kan läsas i det lite längre blogginlägget Schopenhauer hade fel.
