I huvudet på Håkan Fleischer Rotating Header Image

samtalsmetodik

Samtalsmetodik idag

[adsense]

Föreläser i samtalsmetodik idag, det avsnitt jag kanske gillar allra mest: den inledandande, kontaktskapande fasen. Här läggs tonvikten vid att etablera kontakt och förtroende, att få motparten att känna sig trygg och bekväm i situationen. Utan förtroende och trygghet uteblir djupet i samtalet.

Idag blir det en hel del fokus på vad man säger (förstås), men också på förhållningssätt, attityd och hantering av egna fördomar. Det blir också ett litet pass om att hålla ett kontaktskapande kroppsspråk.

Föreläsning i samtalsmetodik på arbetsplatsen? Besök Delectare Föredrag och Kommunikation

Sista passet samtalsmetodik idag

Ikväll syr vi ihop påsen, sista passet samtalsmetodik. Mina studenter ska få träna en hel del ikväll. Sedan får jag föreläsningsfritt på HLK några veckor – skönt. Tid att ägna sig åt forskning således, samt en och annan gästföreläsning på Högskolan i Halmstad. Alltid roligt att gästspela i nya miljöer.

Med retoriken som samtalsmodell

Idag provar vi ett nytt grepp under rubriken teoretiska modeller för samtal. Jag gör en genomgång av retorikens grunder, och dess sex faser och kopplar dem till samtalet och samtalsmetodiken. Likheter och skillnader. Spännande intellektuell övning för studenterna också. Faller det väl ut blir det till en föreläsningsmodul i företaget. Så här kopplar jag faserna mot samtal:

  1. Förståelsefasen. Att förstå motpartens situation. Att ”sätta sig över” sina eventuellt förutfattade meningar om klienten/motparten, dvs att verka för ett öppensinnligt lyssnande. Kanske lätt ibland, men också oerhört svårt ibland. Tänk bara att sitta ned och föra samtal med exempelvis ansvariga politiker för FRA om man nu är emot FRA (som för övrigt lär ha förändrats på grund av bloggstorm). Svårt att vara neutral där! Här läggs också annan förståelse in, exempelvis för situationen som råder, för förutsättningarna för samtalet.
  2. Inventering. Vilken ingång kan vara rätt för att nå fram till klientens problem? Vad har vi talat om tidigare? Kreativa arbetsmetoder för att finna okonventionella vägar fram i låsta problemsituationer.
  3. Disposition. Inte alla typer av samtal har som syfte att övertyga, men vissa har det. Vi går igenom hur en tes drivs och hur argument ordnas på bästa sätt. Vi jämför klassiska taldispositioner inom retoriken med samtalssituationer och funderar över likheter och skillnader
  4. Den fjärde fasen behandlar språket. Här läggs troligen stor tyngdpunkt på ett rikt bildspråk, med metaforen som förlösande pedagogiskt medel. Att hjälpa klienten att skapa egna metaforer kan också vara ett sätt att tala om svåra saker på ett något mer distanserat sätt.
  5. Manus. Här är kopplingen svagare. Utgår eventuellt.
  6. Framförandefas. Kroppsspråk vid samtal. Att ge tydliga signaler. Vad man absolut INTE skall göra. Något om andningens betydelse för hur rösten låter. Att hantera sina egna nerver som samtalare.

Detta är några punkter om samtalsmetodik ur ett retoriskt perspektiv. Naturligtvis utgör de inte ensamma en grund för samtalsmetodik, men de kan ge annorlunda infallsvinklar på mer traditionellt sätt att betrakta samtalet som grund för utveckling.

P.S Idol-cirkusen är i full gång. Anna Bergendahl får mig rörd till tårar varje gång hon sjunger. Det är så fantastiskt. Och så omedveten hon är om hur enormt berörande hon är. Skakar på huvet.

Hur orkar man lyssna?

Jag undervisar just nu i samtalsmetodik, och sitter på rasten och ser artikeln i aftonbladet kring den man i finland som i en massaker dödat 11 människor. Naturligtvis blir jag oerhört bestört, detta mänskliga lidande hos offren, offrens familjer, men också hos mannens närstående, är ohyggligt och svårt att förstå. Vi blir lätt dömande och fördömande mot förövarna, förblindade i raseri över att världen bär på en sådan ondska. I eftermiddag skall jag tala med mina studenter om lyssnandets kvaliteter, och hur man skulle göra för att tala med en sådan människa om han själv överlevt.

Naturligtvis inser jag att det är psykologisk hjälp som behövs här, men man kan ändå sätta fokus på kommunikationen här – vilka mentala kvaliteter måste jag som samtalspart vara utrustad med för att kunna prata med den här mannen, och för att kunna kliva in i hans värld och förstå hur det kommer sig att han har gjort som han har gjort? Det måste vi veta för att kunna hjälpa denna arma man, och för att kunna förebygga dylika händelser. Nå, nu tog han – om jag förstått saken – sitt egna liv, så det är ett hypotetiskt fall.

Det som beklämmer mig lika mycket som morden i sig, är att religiösa galningar börjar yra om att det är djävulen som har sänt ut demoner som mördar. Detta från pingstvänners håll. Vad innebär detta för människosyn?

  1. Människan kan inte styra sin tillvaro. Hon är utelämnad till ett överlämnande till gud, eller till att låta djävulens demoner ta över
  2. Trots detta, så förväntas människan själv fatta vissa beslut. hon skall exempelvis välja vilka delar av bibeln hon väljer att leva efter, och vilka som inte anses vara nödvändiga att leva efter.
  3. Slutsatsen måste på deduktiv väg bli att människan är utelämnad åt en godtycklig tillvaro. En tillvaro där man i blind tro bara följer med strömmen, och förlägger orsaken till det goda i guds händer, och skyller på djävulen när något mindre gott händer. Allt detta på grund av en 2000 år gammal bok, som dessutom är hårt redigerad och där stora delar inte längre finns med, såsom det var tänkt från början. Att leva ett liv på detta sätt, utan att ta ett egentligt ansvar, skulle jag nog vilja kalla syndigt om något.