Jag undervisar just nu i samtalsmetodik, och sitter på rasten och ser artikeln i aftonbladet kring den man i finland som i en massaker dödat 11 människor. Naturligtvis blir jag oerhört bestört, detta mänskliga lidande hos offren, offrens familjer, men också hos mannens närstående, är ohyggligt och svårt att förstå. Vi blir lätt dömande och fördömande mot förövarna, förblindade i raseri över att världen bär på en sådan ondska. I eftermiddag skall jag tala med mina studenter om lyssnandets kvaliteter, och hur man skulle göra för att tala med en sådan människa om han själv överlevt.
Naturligtvis inser jag att det är psykologisk hjälp som behövs här, men man kan ändå sätta fokus på kommunikationen här – vilka mentala kvaliteter måste jag som samtalspart vara utrustad med för att kunna prata med den här mannen, och för att kunna kliva in i hans värld och förstå hur det kommer sig att han har gjort som han har gjort? Det måste vi veta för att kunna hjälpa denna arma man, och för att kunna förebygga dylika händelser. Nå, nu tog han – om jag förstått saken – sitt egna liv, så det är ett hypotetiskt fall.
Det som beklämmer mig lika mycket som morden i sig, är att religiösa galningar börjar yra om att det är djävulen som har sänt ut demoner som mördar. Detta från pingstvänners håll. Vad innebär detta för människosyn?
- Människan kan inte styra sin tillvaro. Hon är utelämnad till ett överlämnande till gud, eller till att låta djävulens demoner ta över
- Trots detta, så förväntas människan själv fatta vissa beslut. hon skall exempelvis välja vilka delar av bibeln hon väljer att leva efter, och vilka som inte anses vara nödvändiga att leva efter.
- Slutsatsen måste på deduktiv väg bli att människan är utelämnad åt en godtycklig tillvaro. En tillvaro där man i blind tro bara följer med strömmen, och förlägger orsaken till det goda i guds händer, och skyller på djävulen när något mindre gott händer. Allt detta på grund av en 2000 år gammal bok, som dessutom är hårt redigerad och där stora delar inte längre finns med, såsom det var tänkt från början. Att leva ett liv på detta sätt, utan att ta ett egentligt ansvar, skulle jag nog vilja kalla syndigt om något.
