I huvudet på Håkan Fleischer Rotating Header Image

retoriska figurer

Öka den pedagogiska kraften med hjälp av metaforer

Jag har pratat om retoriska figurer tidigare, som stimulerar den behagande funktionen i talet. Tänkte speciellt säga något om metaforer här. Jag brukar definiera en metafor som en liknelse byggd i två steg. Första steget är en absurditet, och i andra steget förstår man den bild som skapas. Jag kan exempelvis likna en organisation vid ett järnvägslok: ständigt på väg och i behov av styrning. Eller en kvinna  vid ett kärnkraftverk: full av energi. Allt efter tycke och smak.

Hemligheten med bra metaforer är att använda dem fullt ut. Om jag liknar ett företag vid ett lok, behåller jag bilden, och säger att loket behöver en räls (dvs en strategi, en väg framåt), en lokförare (dvs en vd), någon som skyfflar kol i det gamla loket (dvs personal) och så vidare. Fördelen med att använda metaforer på det här sättet är att man kan förklara tämligen abstrakta saker med enkla bilder, vilket gör att man styr associationerna hos åhörarna på ett väldigt exakt sätt. Dessutom får det en pedagogisk kraft genom att det abstrakta blir konkret. Detta gäller inte bara presentationsteknik, utan även i författarskap. Som exempel kan nämnas Johan Asplund som skriver populärvetenskapligt om tämligen komplicerade saker på ett lättförståeligt sätt, bland annat tack vare metaforer (tack Margreth för tipset om detta). Som alltid vill jag uppmana till att leka med språket, det skapar spännvidd, energi och kreativitet i din kommunikation!

Jag hittade ett kul blogginlägg om metaforers kraft: Metaphorically Speaking. Håll till godo!

Ett inlägg från Fleischer mentalism & föredrag – leverantör av kurser och föredrag om kommunikation, retorik och presentationsteknik.

Köttklister – en skön perifras ger retorisk knorr

Kikade in på SvD och såg vi är på väg mot ett förbud av det så kallade Köttklistret, och insåg att det är ett väldigt spännande exempel på den retoriska figuren perifras.

En perifras är en omdöpning, och syftar främst till att stimulera den behagande funktionen i talet. Istället för att säga ”moderaterna, centern, folkpartiet och kristdemokraterna”, döps denna saliga röra (nu blev bloggen politisk) till ”Allians för Sverige”. Bättre laddning och mer energi, inte sant? Usama bin Laden kan ju inte direkt beskrivas som en lustigkurre, men en poäng hade han i sina videofilmer från grottorna i Afganistan (?). Istället för att kalla George Bush d.y för just George Bush (som ju är hyfsat neutralt), döpte han om honom till ”Bush-sonen” (vilket är humor på hög nivå, med tanke på den forne presidentens faderskomplex) och ”Den lille mannen från Texas”.

Och nu laddas alltså ännu ett begrepp, nämligen enzymet Trombin, med hjälp av en perifras. Det känns hyfsat okey att det finns ett enzym som heter Trombin i kött – däremot känns det absolut INTE okey att vi har Köttklister i maten. Ändå är det samma sak. Där ser vi vilken kraft den retoriska figuren perifras har.

P.S även Aftonbladet, DN, Expressen och Metro har skrivit om nyheten.

Presentationsteknik: skapa en intresseväckande inledning

Att inleda starkt är ofta (men inte alltid) en förutsättning för att göra ett gott intryck som talare. Via Six minutes hittade jag en intressant artikel om saken, som jag skriver under på.

Tänk dig att du skall prata om elevernas aktiviteter på rasterna. Hur skulle du inleda? Här kommer några exempel som inte är alltför långsökta:

Välkomna hit idag. Vi skall prata om vad eleverna gör på rasterna

eller

Eleverna är naturligtvis mönstermänniskor på lektionerna. Men hur är det med rasterna?

Det är naturligtvis inget fel på de här inledningarna. De är direkta, de anslår ämnet, men de är tyvärr tråkiga. Vad säger ni om följande istället?

Paintball-kulor (paus)

Jaktslangbella (paus)

Morakniv (paus)
Saker som skadar, alltihopa funnet vid (paus) en genomgång av elevskåpen här på skolan.

Varför fungerar den här inledningen? Jo, bland annat därför att den:

  • Bygger på lagen om tre. Tre saker som räknas upp, stimulerar vanligen patos
  • Innehåller den retoriska figuren klimax, i det här fallet är det ”farlighetsgraden” som stegras.
  • Den innehåller en alliteration, det vill säga en ljudupprepning med bokstaven s i inledningen av varje ord i den avslutande satsen (Saker som skadar)
  • Den använder pauseringar som ett spänningsskapande element.
  • Den bjuder på ett överraskningsmoment via en cliffhanger: Genom att ange dessa potentiella vapen, kan åskådaren till en början tro att du skall tala kring vanliga vapen i samhället. Sedan skapar du en effekt genom att visa, att detta faktiskt finns i den skola som barnen går på.
  • Tack vare ovanstående, bidrar inledningen också till ett lärande. Folk tycker om att lära sig saker. Det aktiverar människors fantasi och kreativitet.

Allt detta i en inledning på 16 ord. Hepp!
Läs mer om hur Du kan lära dig retorik.