I huvudet på Håkan Fleischer Rotating Header Image

patos

Lärare, hur väcker ni elevernas känslor till liv?

IKT, teknik, bra böcker i all ära, men utan att väcka känslor hos era elever kommer ni ingenstans. Den lärare som lyckas bäst är den som väcker känslor, som får eleven att knyta handen i byxfickan, eller att dansa hem på vägen från skolan. Det handlar om att använda Patos som övertalningsmedel.

Att väcka känslor handlar mycket om att som lärare vara närvarande i stunden. Det handlar om att inte bara tycka det är okey att hålla en lektion, utan att just då se det som meningen med livet! Det handlar om att smitta över en entusiasm och närvaro på eleverna. Till viss del handlar det om att använda sin personlighet på rätt sätt.

Den lärare som vill arbeta på sin förmåga att väcka känslor har flera spännande hemläxor att göra. Den första är att utgå från sig själv: vilka egenskaper har jag som lärare som jag kan spela på, för att skapa känslor hos mina elever? Jag rekommenderar en rödvinsfilosofisk övning, där man skriver ner positiva som negativa egenskaper och väljer ut vilka av dessa man vill skruva lite extra på inför sin klass. Det handlar inte om att spela teater: det handlar om att vara säker på vilken del av personligheten man vill visa upp, och att göra det så renodlat och tydligt som möjligt.

För det andra bör han eller hon fundera över vilka känslor som skall väcks till respektive tillfälle, samt hur stark den skall vara.

För det tredje bör man fundera över vad i elevens värld som kopplar till just den känslan. Det kan handla om allt från socialt umgänge till läxläsning.

I det fjärde steget kopplar du ihop alltsammans. Du har ditt grundfundament som du använder – identifiera gärna ett par egenskaper hos dig själv du kan skruva på, så att du har en bred palett att arbeta med. Du vet vad du vill väcka för känslor och har också hittat vad det är som triggar den känslan hos eleven. Koppla ihop detta med ämnet du undervisar i, genom exempel, övningar, illustrationer, metaforer och liknelser. På så vis – naturligtvis också med ett gott undervisningsmaterial – har du stimulerat verkligt lärande, eftersom vi alla i grund och botten styrs av känslor.

Mer nyfiken på kontaktskapande kommunikation och kommunikationspedagogik? Besök mitt företag, Fleischer mentalism & föredrag.

Känslor och retorik

Har tidigare skrivit en del om hur man väcker närvaro, nerv och engagemang i tal här på bloggen. Kika gärna runt på mina inlägg om retorik.

SvD har en utmärkt serie, 100 känslor, som kan ge god inblick i hur bra Patos skapas. Här är ett bra exempel.

Gott exempel på Patos

I en kort film från Livestrong svarar ett antal personer på frågan ”Vad skulle du säga till cancer om du hade möjligheten”? Se filmen nedan.

Ett abstrakt begrepp (cancer) konkretiseras genom de här personernas direkta tal till sjukdomen, på ett sätt att man knappast kan undgå att bli berörd. Enkelt, bra, genialt.

Tack till @Collentine och bloggen Cohn & Wolfe Stockholm för tipset!

Lektion 2, retorik: patos och språk och annat

Jag har Provat diverse taktiker för att driva mer läsare till min blogg i veckan, vilket tycks ha fungerat. Bland annat hamnade min blogg väl synligt på Aftonbladet, när jag skrev om Ulf Lundells påstådda sista turné. Jag kunde helt enkelt inte låta bli att utbrista i ett litet hurra. Nu verkar det emellertid som om Ulf Lundell alltid säger att han är på sin sista turné, vilket stärker min bild av att han är en vindflöjel som gör allt för pengar. Sista turnen brukar ju inbringa mest pengar, om man så säger. Well, det blev en bra bloggvecka, bland annat genom att följa tipsen från Buzzz Marketing with Blogs for Dummies, av Susannah Gardner. Bloggen har också blivit något mer riktad att handla om sådant som är relevant för mitt företag, men personlig kommer den alltid att vara, se bara texten om Ulf Lundell. Hur som helst, här kommer återpostningen av andra retoriklektionen, som för övrigt känns väldigt aktuell, eftersom jag just nu undervisar i samtalsmetodik (ett rykte som redan har nått bloggosfären).

Återpostning av tidigare lektion i retorik:

Hej på er.

Så här i höstrusket får det bli några korta kommentarer kring språket och patos. Repetition: för att övertyga behöver vi undervisa, behaga och beröra. För att beröra använder talaren sitt patos, dvs sitt känslojag (slarvigt uttryckt). Jag tipsade i förra veckan om hur vi med engagemang kan stimulera den här funktionen, bland annat genom att slå igång en låtsas-Knut Knutsson (den energiske i Antikrundan).

Alla tycker emellertid inte om att ”spela teater” på det viset, och vill hellre använda sig av språket för att stimulera berörandet. Inga problem.

De retoriska figurer vi använder för att stimulera patos är främst stegringsfigurer. Jag går kort igenom några stycken:

  1. Den enklaste av stegringsfigurerna är klimax. Det klassiska exemplet är Ceasars ”Jag kom, jag såg, jag segrade”. Om vi håller föredrag om att Volvo är en utmärkt familjebil, skulle jag kunna säga något i stil med ”Volvo är trevlig, Volvo är trygg, Volvo är fantastisk”. I klimax staplas alltså tre påståenden om samma sak ovanpå varandra, där varje efterföljande påstående är starkare än det förra – mer laddat helt enkelt.
  2. En variant på klimax är antiklimax, eller som det också kallas, västgötaklimax. Där staplas två påståenden på varandra, där nummer två är starkare än nummer ett, och det sista innebär ett tvärt avslut. Exempel: ”Jag kom, jag såg, jag ramlade omkull”. Fråga mig inte varför alla skrattar när jag kör detta exempel, jag tycker själv inte att det är särskilt roligt.
  3. Ett tredje sätt att stimulera berörandet i retoriken är att använda sig av en hyperbol. En hyperbol är en så kraftig överdrift, att det står bortom alla rimliga tvivel att det är just en överdrift. Ett exempel från en dekal jag minns från barndomen, som jag fick när jag och en kamrat smitit in på lastbilsmässan: ”Utan lastbilen stannar Sverige”. Det är viktigt att överdriften är tämligen kraftig för att skapa rätt effekt. ”Om alla körde Volvo, skulle vi inte ha några olyckor på Sveriges vägar” skulle kunna fungera som en (halvkass) hyperbol, då alla vet att det inte är så. Ändå blir man berörd. Exemplet ”Om alla körde Volvo, skulle olyckorna minska med 25%” är däremot en (ännu) sämre hyperbol, då det inte står klart att det är ett sätt att skapa effekter i talet. Således gäller att hyperboler inte bara måste vara tydliga i sitt innehåll, utan också levereras med en glimt i ögat.
  4. Den sista figuren jag vill ta upp, som stimulerar berörandet, är antitesen. En antites ställer två positioner mot varandra, exempelvis gammal/ung, man/kvinna, liten/stor, höst/vår, svart/vitt. Ett bibliskt exempel: ”Nu skådar vi på dunkelt vis, såsom i en spegel, men då skola vi se ansikte mot ansikte.”

Har då de har figurerna någon reell användbarhet? Ja, utan tvekan. Att leka med språket, vilket vi ska fortsätta göra i kommande lektioner, behöver inte alls låta högtidligt. Och det behöver inte ens inrymmas i en situation då man talar inför publik. Vad sägs om följande vardagliga variant, apropå något som jag tänker på titt som tätt:

Det öländska Alvaret rymmer så mycket glädje

Antiteser kan för övrigt också användas i form av bilder. Se gärna det här exemplet om äkta falska klockor.

Det behöver inte vara krångligare än så. Lek med språket. Det vinner ni på! Och jodå, Alvaret är rättstavat.

Nästa retoriklektion kommer senast som vanligt på söndag. Under tiden: kommentera gärna. Er feedback är mitt bränsle.