I huvudet på Håkan Fleischer Rotating Header Image

övertalning

Konflikthantering och Påverkan

KonflikthanteringI eftermiddag föreläser jag om konflikthantering i Eksjö. Sista omgången: det är alltid skönt med avslut. Eftermiddagen ägnas åt föreläsningar i argumentationsteknik och övertalning. Kommer, utöver kurslitteratur, också prata om Cialdinis klassiska Påverkan – teori och praktik. Överväger också att tala om hur man använder inbäddade kommandon och så kallade hypnotiska språkmönster, det vill säga språkmönster som styr mottagarens associationer mot förutbestämda känslor eller tankar. Kul!

Vad motiverar oss?

Vad motiverar Dig att gå ut och äta, köpa en ny klocka eller att skaffa en bättre livsstil? Är det ett behov? Vad är det i så fall för behov som gör att du äger en stor SAAB? Är det transportbehovet? I så fall skulle du väl klarat dig med en liten bil? Ibland, men allt som oftast är är det snarare en känsla man vill uppnå. Det finns två generella drivkrafter för oss som människor, som är förknippade, i grund och botten, med allt vi gör. Den ena är att undvika det obehagliga, den andra är att uppnå njutning. Ibland drivs vi främst av den ena, ibland av den andra.

För att övertala någon till något, exempelvis att köpa en bil av dig, gäller det att ta reda på vad den här personens grundläggande VÄRDEN består i. Det varierar förstås efter vilken situation man står i. Hur tar man reda på värdet? Fråga! Använd frågor på ett intelligent sätt när du vill övertyga. Ta reda på värdet. Fråga, hur kommer det sig att du vill ha en kombi? Du får sällan reda på det grundläggande värdet på första frågan, så följdfrågor måste komma. Hur kommer det sig att det är viktigt att kunna packa mycket? … och driv vidare, tills du har VÄRDET som en person vill uppnå. Det är det värdet som skapar en känsla hos personen. När du sedan vet det, exempelvis kan det handla om bekvämlighet som värde, så har du två saker att göra för att övertala personen att köpa din kombi. Du måste associera att inte äga en kombi med smärta, och att äga den med njutning – det vill säga uppfyllandet av värdet!

För det första, öka smärtan i att inte äga din kombi. Öka den genom att, återigen, ställa frågor. Nu har du en sedan, inte sant? Ja. Med vanligt bagage? Ja. Den där modellen är tvådörrars, eller hur? Ja. Så när du har handlat, och det är fullt i bagaget… för visst är det ett litet bagage? Ja. Jo, när du gjort det så får du sätta kassarna i baksätet, eller hur? Ja. Och då måste du flytta stolarna för att få in kassarna? Ja. Och sen ställs ju aldrig stolen in likadant när du fäller tillbaka, det brukar alltid skilja lite, eller hur? Ja. Och så får man ju sträcka sig in i bilen för att hämta kassarna, eller hur? Ja. Och när man har ett stillasittande arbete, så blir ju ryggen lite skör ändå, eller hur? Så visst är det onödigt att fresta på den i onödan, eller hur? Ja. Och så vidare. Den gamla hederliga ja-tekniken fungerar bra här. Driv på , få så många ja-svar som möjligt som bekräftar smärtan.

När detta är gjort, börjar du associera kombin med njutning istället. Njutningen uppkommer, och den positiva känslan, med att produkten sammankopplas med värdet, i det här fallet bekvämlighet. Återigen kan du använda ja-tekniken. det här är ju en annan typ av bil, eller hur? Ja. Titta, visst är det skönt med fyra dörrar? Ja. Och sen bakluckan, vi vill ju ha en bekväm bil, titta vad smidigt luckan glider upp, nästan utan att jag behöver ta i den? Ja. och den är bekväm att städa, allt du ställer in här står på en gummimatta, visst är det smidigt? ja. Och se, hjulhusen tar inte upp bagageutrymme, så visst får du plats med allt du behöver? ja. Om vi tittar på körmiljön här, så sitter man ju verkligt bekvämt här, eller hur? ja. Och så vidare.

Så, för att övertala både oss själva (det vill säga, motivera oss för något) eller andra, använder du tre steg

  1. Ta reda på värdet som driver människan i just den här frågan
  2. Associera att inte äga produkten med smärta (det vill säga motsatsen till värdet)
  3. Associera att äga produkten med njutning – det vill säga värdet.

Tekniker för att göra detta tränar vi på under kursen Säljande kommunikation.

Övertalningens ädla konst

I kölvattnet av varslen på Volvo inser jag att en tid av förhandlingar och försök till övertalning står för dörren. Kanske ser jag selektivt, eftersom jag jobbar på kursen i säljande kommunikation, se tidigare inlägg.

Skummar igenom mina hyllmetrar med litteratur i kommunikationsområdet, och ögat föll på ett gäng glömda artiklar från Harvard Business School. När jag slår samman innebörden i dem, menar de att det finns sex principer för övertalning, och var och en av principerna har en affärsanvändning. Just nu jobbar jag på att göra kommunikationsanvändning av principerna istället. Principerna för övertalning är benämnda på engelska, eftersom de ibland är lite svåra/blir vaga av att översättas (de speglar dock endast ETT sätt att se på övertalning, på kursen går vi igenom mångfaldigt flera):

  1. Liking. Folk gillar dem som är som dem, om dessa personer gillar dem. Kommunikativ användning: Fråga efter intressen och värderingar. Visa i kommunikationen att du delar dem. Du visar då intresse för motparten, samtidigt som du också visar att du är ”på samma våglängd”.
  2. Reciprocity. Det är väl allmänt känt, att när du ger bort ett frankerat kuvert, ökar svarsfrekvensen om du exempelvis delar ut en enkät. Hur kan detta användas i kommunikation, vid övertalning? Vid övertalning i expempelvis företagsnätverk, intressera dig för motparten, be honom skicka varuprover eller presentationsmaterial, eller vad som nu är aktuellt. Ta upp hans idéer på möten. Han kommer göra samma sak för dig. Motsvarande teknik kan naturligtvis användas i exempelvis projektgrupper på arbetsplatser.
  3. Social proof. Folk följer vad andra har gjort, och tar det för ett socialt ”bevis” för att det är riktigt. När du har en idé att övertyga om, se till att du kan visa upp att du har andra med dig. Gärna någon med auktoritet (se enskild punkt).
  4. Consistency. Om du får någon att offentliggöra en åsikt, får denne mycket svårare att dra sig tillbaka. Se därför till när du jobbar med exempelvis nya förslag i en verksamhet att få folk att sätta sina namnteckningar på handlingar som klart uttrycker deras uppfattning. Se till att dokumentet blir så publikt som möjligt (och naturligtvis, se till att personen i fråga verkligen frivilligt är uppsatt på pappret). I det verbala sammanhanget är det samma princip som träder in när man använder ”ja-tekniken”. Det vill säga, man får personen att hålla med om en mängd saker, och när man sedan presenterar lösningen (exempelvis en produkt att köpa), har personen hållt med om att exempelvis en ny stereo låter bättre, att mp3-funktion är bra, att man måste ha subwoofer, etcetera. När produkten som sedan motsvarar dessa ja visas, är det svårt att stå emot.
  5. Authority. Expertis ger genvägar till beslut. Se därför till att du kommunicerar – väver in – din egna expertis på området du försöker övertala om. Visa att din åsikt är väl värd. Du kan exempelvis säga ”Under mina tio år som konsult” har jag aldrig… och så vidare. I andra hand kan du också använda dig av andras auktoritet. I högskolevärlden hör vi ofta ”professor X tycker samma sak…”
  6. Scarcity. Gör din information exklusiv och unik för motparten. Det klassiska exemplet är kanske bilsäljaren som säger ”Bilen har ju stått här ett tag, men jag råkar veta att en person är på väg för att se den imorgon”. Eller ”Priserna kommer troligen gå upp”. Tekniken är lätt att översätta till andra situationer.Visa förtrolighet helt enkelt.

kursen kommer vi tillämpa teknikerna bland många andra, träna, slipa och resonera utifrån just Dina förutsättningar. Har du råd att INTE bli mer säljande?