I huvudet på Håkan Fleischer

I afton besök på Jönköpings Jazzklubb, där min gamle kollega Peter Albertsson spelar med sitt band Double Crossed Blues Band. Lokalen är Harrys. Kvällen börjar dock inte där, utan tar sin start hos en kollega, med Eddie Izzard uppvärmning, medelst pilsner. Härlig afton väntar således!

Har för övrigt funnit ett nytt tal att analysera på min retorik-kurs: Obamas segertal. Hyllat av många naturligtvis. Apropå retoriska figurer, så vimlar det av dem. Härlig läsning och lyssning. Läste nyligen en blogg som kritiserar Anders Sigrell, professor i retorik, för att anse att retorik bara handla om ord. Bloggaren i fråga vill utvidga retoriken till att handla om rösthantering, satsmelodi och så vidare. Givetvis vet en professor i retorik om detta, givetvis ingår det i bedömningen. Givetvis arbetar vi som undervisar i retorik mycket med den personliga framtoningen. Hur personlighet och styrka kommer fram genom röstanvändning är en central faktor i all retorik. Bloggaren i fråga skulle kanske snarare ha ifrågasatt artikelförfattaren. Och, för all del, sina egna kunskaper i retorik. Användning av variationsfigurer och stegringsfigurer syftar ju ofta till att skapa en satsmelodi med tryck i.

Har slösat bort dagen känns det som. Läst epistemologi, men ärligt talat förstod jag inte ett ord av vad jag läste. Det gör väl inte så mycket, om man inte har en enorm tidspress. Annoying. Insåg att jag får kasta om lite i min kalender: jobba hemma och läsa och skriva imorgon, på torsdag skall ett utkast på bakgrundsdelen vara klar – hoppas jag. Förkyld är jag också. Hoppar i badet för lite state-management.

Blir beklämd, men knappast förvånad, när jag läser om det omfattande skydd Obama behöver i presidentkampanjens slutskede. En taxichaufför i New York sa till mig att just hotbilden skulle bli överhängande. En professor från Amerika som råkar vara i Jönköping just nu uttryckte samma sak. Och det är ju inte så konstigt, i USA frodas knäppgökar som KKK och annat pack. Till och med i konungariket Sverige finns ju pingstvänner som är övertygade om att Obama är antikrist. Ruskar på huvudet.

Har just kört en miniföreläsning för gymnasieelever från Gnosjö, om retorik. De har studiebesök på HLK  idag nämligen. Alltid roligt att möta yngre elever. Det är märkligt hur de tycks ha i ryggraden att uppvisa en trött attityd, redan innan de börjat lyssna. Well. Min dagsform var inte heller den bästa. De fick i alla fall känna på hur det är att gå på högskolan och få föreläsning av mig. Därefter hemfärd till mjukisbyxor och varmt te i stora muggar.

Annars är det förkylt. Klurar just på förutsättningarna för helgens jobb, där jag under en dag skall bedöma och diskutera dryga 15 politikers retoriska framställning. Ganska kul. Just nu är jag dock snuvig och hängig, men det går över. Är hemma idag, och överväger skarpt att krypa ner i ett hett bad med massa badskum och läsa färdigt Richard Dawkins Illusionen om Gud. Jag måste säga att han nästan tappade mig ett tag, i resonemangen om gudsbevisningen (eller snarare avsaknaden av, och motbevisen till densamma). Inte för att det var ointressant, utan för att det under stundom blev väldigt detaljerat beskrivet i Darwinistiska termer. Evolutionen är ju naturligtvis den mest rimliga förklaringsmodellen till vår värld, men efter ett tag blev det tungt. Nu har jag emellertid kommit förbi det, och är i avsnitten som visar upp hur Bibeln, såväl nya som gamla testamentet, gestaltar Gud som en hyfsat pervers, småsint, kvinnoförnedrande och osympatisk gestalt. Ganska intressant hur folk kan ha en bok som förordar mord på sina barn och våldtäkt av kvinnor som moraliskt rättesnöre. Lite kinky, om ni frågar mig.

Apropå det, hittade en blogg som en tokig pingstvän driver, som på fullt allvar påstår att Obama är antikrist. Jo, det är sant. Den här typen av människor är ute och försöker lära försvarslösa barn saker om samhället. Som att Obama är antikrist. Nej, jag bevärdigar inte den bloggen med en länk härifrån. Jag bara konstaterar att bloggaren får bråda dagar att predika, eftersom allt tyder på att Obama vinner valet. Skönt för den amerikanska familjepolitiken. Ta bara uppfattningen om abort. Obama menar att kvinnor själva skall få fatta det beslutet i samråd med sina läkare, och sätter tillit till att rätt bedömning görs, och är ödmjuk inför det faktum att varje abort är en enormt svår situation för alla inblandade. McCain däremot strävar mer eller mindre efter att utrota aborter, dock ej på kort sikt. Återigen bubblar en vidrig kvinnosyn upp – ty varför skall inte kvinnan kunna fatta beslut om sin egen kropp – och jag är inte förvånad över att de flesta religiösa håller på McCain. Apropå politik, verkar partierna i alliansen knyta sig än närmare till varandra. Jag håller som bekant inte på deras politik, men jag måste erkänna att de ger åtminstone en bild av en progressivitet som är stark. Nu får nog Sossarna och Miljöpartiet bestämma sig för hur de skall ha det med vänsterpartiet, om det skall bli något regeringsskifte 2010.

Hur som helst. Det blir ryggläge idag. I helgen jobbar jag med politiker som sagt. Måndag och tisdag i Nässjö respektive Eksjö, kring motiverande samtal. Därefter rekreation på sköna Louisiana, Danmark. Detta konstens Mecka! Skön miljö, ska bland annat gå på en Manga-utställning.

Skriver också alltjämt på ett avsnitt som blottlägger den västerländska kunskapsteorin från Platon och fram till idag, dels för mig själv, dels till min avhandling om den digitala livsvärlden. Det var skönt att bubbla av sig en stund!

Debatten mellan presidentkandidaterna inatt tycks ha varit till Obamas fördel. McCain sägs ge ett lite gaggigt intryck, Obama fräsch. På den hypotetiska frågan om hur ett amerikanskt agerande skulle vara om Iran fick frispel och angriper Israel, svarar Obama med kommunikation som vapen, McCain med vapen som kommunikation. Där är hela skillnaden mellan de olika herrarnas politik. Kanske – förhoppningsvis – ser vi fram emot en svart, stark demokratisk president i USA?

Andra bloggar i ämnet: Jinge.se, Markos Blog i USA

Artiklar om debatten: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet 1,  Svenska Dagbladet 2.

… Då är vi illa ute. Jag syftar snarast på debatten mellan Obama och McCain, som jag dessvärre bara läst om i diverse artiklar på nätet. Det tycks som om, enligt diverse blogginlägg, att McCains taktik var att påtala Obamas naivitet och oerfarenhet, när denne manar till kommunikation snarare än konflikt, i exempelvis frågan om Iran.

Det sägs också, åter igen har jag inte sett debatten, att McCain mer eller mindre vägrade ta ögonkontakt med Obama. McCain tycker troligen att det signalerar en kylighet som passar budskapet. Som föreläsare i kommunikation påminner det om vad jag sade till mina studenter häromdagen:

Ögonkontakt är ett sätt att skruva upp kontrollnivån i samtalet. Att visa att man både vågar och vill ta ögonkontakt är ett bra sätt att visa sig säker på sin sak.

Vi har olika uppfattningar, McCain och jag. Viljan till kommunikation är till syvende och sist det som bygger vårt demokratiska samhälle. Naturligtvis måste varje ledare också visa handlingskraft, men att använda viljan till kommunikation som ett sätt att förlöjliga sin politiska motståndare och kalla hans intention naiv och farlig, kan inte betraktas som särskilt begåvat i en politisk debatt.

Fleischer mentalism & föredrag står, enligt ett extremt ovetenskapligt test, Obama allra närmast i kampen om vita huset.