I huvudet på Håkan Fleischer

Här är tio lektioner i retorik som jag knåpade ihop för ett gott tag sen här på bloggen. Nya lektioner är att vänta i vår, med diverse infallsvinklar. Lektionerna tar upp sådant som min publik och  mina studenter ofta frågar om. Har ni förslag på frågor att ta upp i form av en retoriklektion, droppa en kommentar! Tills dess: håll till godo.

• Första lektionen i retorik: Ett levande patos
• Andra lektionen i retorik: Patos och språk och annat
• Tredje lektionen i retorik: Personligheten i retoriken
• Fjärde lektionen i retorik: Språk som stärker etos
• Femte lektionen i retorik: Logos
• Sjätte lektionen i retorik: språk som stärker logos
• Sjunde lektionen i retorik: Tala fritt!
• Åttonde lektionen i retorik:Driv ett påstående!
• Nionde lektionen i retorik: Inledningar
• Tionde lektionen i retorik: ju närmare desto bättre

Dags igen för lektion i retorik. Den här gången skall vi kika närmare på inledningar. Många av mina studenter och lyssnare brukar fråga om hur man inleder ett föredrag på bästa sätt. Och, säger de, varför kan jag inte inleda med att presentera mig. Mitt svar är: Det kan du, men det är inte rätt

Utan att skämta, så visst kan man inleda med att presentera sig. Jag har emellertid idén att inledningen skall vara intresseväckande och visa upp ditt etos på bästa möjliga sätt. Presentation med namn och yrke och annan matnyttig information kan då läggas i bakgrunden.

Några av mina favoritsätt att inleda är:

• Humor. Observera att humor inte alltid (väldigt sällan) innebär att berätta en rolig historia.
• Visa en bild och kliv åt sidan. Bilder har en otroligt god förmåga att samla åhörarna till samma tanke- och känsloläge.
• Anknyt till platsen. ”Kära örebroare…” ’nuff said.
• Anknyt till tidigare talare.
• Citat
• En retorisk, tankeväckande fråga.
• En anekdot.

Var inte rädd att ta ut svängarna lite. Kör hårt! Målet är att åhörarna skall fatta beslutet på de första 30 sekunderna att Du är värd att lyssna på!

Tidigare lektioner i retorik på bloggen:

1. Retorik: Ett levande patos
2. Lektion 2, retorik: patos och språk och annat
3. Tredje lektionen i retorik: Personligheten i retoriken
4. Fjärde lektionen i retorik: Språk som stärker etos
5. Femte lektionen i retorik: Logos
6. Sjätte lektionen i retorik: Språk som stärker Logos
7. Sjunde lektionen i retorik: Tala fritt!
8. Åttonde lektionen i retorik:Driv ett påstående!

Åttonde lektionen i retorik: nu har det blivit en god vana att kika in här, inte sant? Ny lektion i retorik, alltid på söndagar. Vi har pratat en hel del om språk och logos, etos och patos. Dessa tre komponenter skall alltid finnas med i vårt tänkande kring retorik. För att påminna oss: retorik är konsten att övertyga. Det vill säga, vi vill övertyga OM NÅGOT. Det låter banalt, men vi har väl alla varit på föreläsningar och hört folk bara ”bubbla på”, med frågan i bakhuvudet: vad vill människan? Vilket är det centrala budskapet? Från och med nu är det slut med det – med nedanstående disposition driver du ditt tal framåt med tydlighet!

När du hittar material till ditt tal – och det skall vi prata mer om hur man gör – så gäller det att så småningom mejsla fram en TES. Ett påstående om världen helt enkelt: Volvo är en utmärkt familjebil, Det öländska alvaret är oroväckande tyst, Orkidéer är lättskötta. Eller vad som helst. För att styrka ditt påstående hittar du 3-5 argumentgrupper. Det vill säga, grupper av uttalanden du kan göra för att understryka att ditt påstående är riktigt. Om vi påstår att volvo är en utmärkt familjebil, så kan vi hävda att det finns ekonomiska/finansiella skäl till det och berätta om dem. Det kan vidare vara en fråga om säkerhet, och för det tredje en fråga om utseende.

När vi gjort detta, är vi halvvägs igenom en enkel, men slagkraftig disposition. Uttala din tes, bygg upp med dina tre argument (i det här fallet), och se till att de följer naturligt på varandra, och avsluta med det starkaste du har.

Mittsegmentet i dispositionen ser då ut så här:

• TES
• Argument 1
• Argument 2
• Argument 3

Innan tesen läggs en inledning, som syftar till att presentera din personlighet och därigenom skapa trovärdighet, och en bakgrund, som syftar till att ”tala tills du har dem på kroken”. Du avrundar med – i enklare fall – att upprepa tesen, för att sedan avsluta. Dispositionen ser nu ut som följer:

• Inledning
• Bakgrund
• TES
• Argument 1
• Argument 2
• Argument 3
• Upprepning
• Avslutning

Här finns grunden till en grunddisposition som har fungerat i ett par tusen år, och som kommer funka ett par tusen år till! I nästkommande lektion skall vi bryta ner strukturen och börja titta på dess detaljer: hur du hanterar mittsegmentet, vad en bra inledning är, vad som skiljer en inledning från bakgrund, och hur man kan bli mer sofistikerad än att arbeta med en ren upprepning av tesen på slutet.

Tidigare lektioner i retorik på bloggen:

1. Retorik: Ett levande patos
2. Lektion 2, retorik: patos och språk och annat
3. Tredje lektionen i retorik: Personligheten i retoriken
4. Fjärde lektionen i retorik: Språk som stärker etos
5. Femte lektionen i retorik: Logos
6. Sjätte lektionen i retorik: Språk som stärker Logos
7. Sjunde lektionen i retorik: Tala fritt!

Har en riktigt slö dag idag. Jobbade för Folkpartiet igår, och körde retorik. Ganska kul gäng, även om vi säkerligen kunde diskutera politik hela natten. Jag tror att de misstänkte skarpt att vi stod i olika läger i den frågan. Läser lite förstrött aftonbladet, och blir inspirerad av deras artikel om höststädning. Vips bestämde jag mig för att städa lite papper i firman, skriva lite fakturor och så, och dessutom insåg jag att jag behöver städa på kontoret. Jag konstaterar vidare genom tidningen att det suger i jag-vill-ha tarmen när jag ser den här högtalaren. Det tål att tänka på. Har också bestämt mig för att köpa en väckarklocka som väcker mig när jag sover som ytligast. Med hjälp av en sensor i ett armband känner väckarklockan av när man sover som ytligast, och passar på att väcka en då. Alla som har provat säger att det fungerar utmärkt, exempelvis Staffan Malmgren. Pryltokig? Inte då. Inte ett dugg. För övrigt känner jag mig trött. Visst kan det vara charmigt att se lite nyvaken ut när man kommer och håller en lektion? Dock börjar det gå till överdrift. Det börjar bli dags att ta tag i 10.000-stegstaktiken igen. Det är bara att ge sig ut i regnet och lyssna på bra musik som muntrar upp. Barry White till exempel. Och bättre mat. Och mer sömn. Jag somnar leende varje kväll, men för sent. Hade tänkt mig att ha datorförbud vid 22, och läggning senast 22.30. Låter som om jag är rigid och borde kunna vara mer flexibel, men uppenbarligen så behöver jag extremt fasta rutiner åtminstone just nu, eftersom det är en alltför stor flexibilitet som ledde till att jag säckade ihop i fredags.

Well, här kommer sjätte lektionen i retorik, som utlovat, varje söndag:

Grunden i all retorik är att övertyga. För att övertyga måste vi ha något att övertyga om. Det låter självklart, men hur många föredrag har vi egentligen inte hört som bara går ut på att någon ”pratar om något”? Ett problem i sammanhanget är att vi från tidig ålder får lära oss detta, i svenskfrökens ivriga uppmaning om att ”berätta om vårt sommarlov”. För att övertyga måste vi istället driva en tes, ett påstående om världen. Istället för att ”prata om” golf, så skall du driva ett påstående om golf, ex att ”golf är en utmärkt hobby”.

Detta måste man förstå när det gäller språk som styrker den undervisande funktionen i talet, dvs logos. De främsta retoriska figurerna för detta är nämligen upprepningsfigurer, och det som upprepas är just tesen. Två bra figurer:

1. Identisk upprepning. Den enklaste av alla retoriska figurer. Upprepa helt enkelt din tes, gärna i övergångar mellan avdelningar i talet.
2. Parallellism. Två parallella linjer möter aldrig varandra. En parallellism upprepar samma tes, men på något varierade sätt, ex ”Det öländska alvaret är ljuvligt”, ”Det öländska alvaret är fantastiskt”, Det öländska alvaret gör mig lycklig (vilket är helt sant: här finns världens fulländning) etc.

Tänk på att det naturligtvis kan bli för mycket upprepning. Dock, det vanliga problemet är att det blir för lite av varan. Upprepningen för oss tillbaka till fokus, efter eventuella utvikningar och krumbukter som sker i talet. Jag har sparat dessa figurer som styrker logos, därför att de kommer allra bäst till sin rätt tillsammans med de övriga retoriska figurer vi har pratat om, nämligen de som stärker etos (variationsfigurer) och patos (stegringsfigurer).

Nästa vecka skall vi börja tala om struktur.

Läsare, kom in med önskemål på vilket ämne vi skall använda för att exemplifiera hur ett tal kan struktureras. Bästa förslag vinner en bok ur min bokhylla. Vinnaren avslöjas på fredag eftermiddag – men posta din kommentar redan nu!

Tidigare lektioner i retorik på bloggen:

1. Retorik: Ett levande patos
2. Lektion 2, retorik: patos och språk och annat
3. Tredje lektionen i retorik: Personligheten i retoriken
4. Fjärde lektionen i retorik: Språk som stärker etos
5. Femte lektionen i retorik: Logos

Dags för en ny minilektion. Vi har tidigare pratat om tre funktioner i talet, som i bästa fall samspelar för att övertyga vår publik: den undervisande, den behagande och den berörande. Till dessa är vårt logos, etos och patos  kopplat. Idag ska vi se lite närmare på Logos – som är kopplat till den undervisande funktionen.

Den undervisande funktionen har med det vi normalt sett kopplar till vårt anförande – innehållet och dess struktur. Logos har både med själva förståelsen av innehållet och med språket som skall leda till förståelsen att göra. För att stimulera logos använder vi retoriska figurer – upprepningsfigurer – vilket vi skall kika mer på nästa vecka. Här kommer några idéer om hur ett gott undervisande – användning av logos – stärks:

1. Logos stärks genom att materialet görs i balans mellan att vara spännande och oförutsägbart å ena sidan, och att vara förutsägbart å andra sidan. Det betyder att strukturen måste tänkas igenom noga, men samtidigt byggas så att överraskningar finns med. Detta håller publiken vaken och engagerad.
2. Strukturen bör därför vara medvetet varierad – det tunga faktainnehållet måste varvas med lättare innehåll såsom personliga reflektioner, små utvikningar, stunder för frågor etcetera
3. Den inre logiken måste också vara klar för att stärka logos. Du talar därför om – påminner – om vad du just nu pratar om, vad du pratat om, och vad du kommer att prata om. Mer om detta i kommande lektioner.
4. Du stimulerar också den undervisande funktionen genom att stimulera visuellt orienterade, auditivt och kinestetiskt. Det betyder att du talar omväxlande i syn, hörsel och känslotermer. Mer om detta i kommande lektioner.

Mycket av arbetet med strukturen ligger alltså i att disponera materialet på ett korrekt sätt.

I nästa kort-lektion talar vi om språk som stimulerar logos. Mer om mina utbildningar i retorik och presentationsteknik finns att finna på hemsidan.

Tidigare lektioner i retorik på bloggen:

1. Retorik: Ett levande patos
2. Lektion 2, retorik: patos och språk och annat
3. Tredje lektionen i retorik: Personligheten i retoriken
4. Fjärde lektionen i retorik: Språk som stärker etos

Det kan knappast vara mer passande! I afton sänds Rond 1 mellan rött och blått i direktsänd tv. Vi hoppas på politisk debatt och argumentation när den är som bäst! Nu när vi är inne på fjärde lektionen i retorik, låt oss titta på hur man med hjälp av språket kan stimulera fram en god bild av talarens personlighet. Titta också på debatten i afton, och se om ni hittar några av nedanstående retoriska figurer. Mitt tips är att ni kommer göra det…

De retoriska figurer som starkast stärker den behagande funktionen i talet, dvs det som stimuleras genom talarens Etos, är variationsfigurer. Generellt kan sägas att det är viktigt att tala i bilder för att stärka denna funktion. Här kommer några retoriska variationsfigurer.

1. Perifras. En perifras är en omdöpning. Istället för att säga ”moderaterna, centern, folkpartiet och kristdemokraterna”, döps denna saliga röra (nu blev bloggen politisk) till ”Allians för Sverige”. Bättre laddning och mer energi, inte sant?
2. Inversion. Istället för att säga ”Bollen är röd”, säger du ”Röd(!) är bollen”. Uttropstecknet visar en betoning och konstpaus som ökar effekten.
3. Metafor. En liknelse som en tvåstegsraket. Först en ”ha-ha”-reaktion, sedan en ”a-ha”. Klassiskt exempel från poesin ”Visst gör det ont när knoppar brister” (Karin Boye). Hur som, metaforer behöver inte vara poetiska. De starkaste metaforerna är de som liknar något vid något på ett sätt att det skapas tydliga bilder av något abstrakt hos mottagaren. Ex: Att driva ett företag är som att köra ett tåg. Det måste finnas en räls (utstakad väg), Det måste trots rälsen finnas en lokförare (chef), men utan konduktörer (service) blir passagerarna (kunderna) missnöjda,  även om tåget går åt rätt håll (vikten av balans mellan mål och process).
4. Parafras. Uttrycket känns igen från politiken, i betydelsen att upprepa något. En parafras återupprepar, på skilda stilnivåer, ett påstående som är bärande för presentationen, och gärna genom att tilltala skilda sinnen. Exempel: Kärnkraften känns farlig. Jag kan se ett världens undergång i kärnkraften. Det låter surt med kärnkraft. Här används känsel (känns farlig), seendet (världens undergång) och hörseln (surt) som representationssystem. Dessutom är satserna på tre olika stilnivåer: känns farlig (neutral), världens undergång (teatralisk och dramatisk, högdragen), och låta surt som vardagligt och trivialt.

Ok. ‘Nuff said. Sveriges kanske tröttaste lektion i retorik på webben har ni just läst. Sveriges kanske piggaste och bästa live-lektion kan utlovas när Ni bokar föreläsning av mig via www.fleischer.se

Tidigare lektioner i retorik på bloggen:

1. Retorik: Ett levande patos
2. Lektion 2, retorik: patos och språk och annat
3. Tredje lektionen i retorik: Personligheten i retoriken

Här kommer återpostningen av retoriklektion nummer tre.

Vi har tidigare talat om de funktionerna i talet som sammantaget skall leda fram mot retorikens kärna – att övertyga om ett budskap. Ett av dessa övertalningsmedel är att behaga sin publik. Behagandet sker genom uppvisandet av sitt etos – det vill säga sin personlighet. De följande två veckorna skall vi kika lite på hur vår personlighet kan användas för att övertala vår publik. Första avsnittet berör några självreflektioner kring personligheten, det andra berör mer hur språket kan användas för att stärka personligheten.

Vi visar upp vår personlighet på en mängd olika sätt. De sätt vi klär oss, smyckar oss, de accessoarer vi bär, liksom sättet vi talar på signalerar vem vi är. Den sammanlagda bilden signalerna utgör din personlighet såsom den uppfattas av åhörarna. Ju sämre din personlighetsbild stämmer överens med budskapets karaktär, desto hårdare får du arbeta för att nå fram. Det innebär att man lättare når fram om ett budskap om friskvård om man är en människa som utstrålar optimism, livsglädje och energi, snarare än om är lönnfet, rökande och oengagerad. Friskvård skapar ju sunda själar, inte sant? Därför skall det glimra i ögonen när ”friskvårdsmänniskan” talar om vikten av att tänja sina muskler.

Den grundläggande frågan för att hantera sitt etos är alltså: Vem är jag? Hur klär jag mig? Hur står jag? Hur går jag? Hur fungerar detta tillsammans med mitt budskap? Sättet att tala, de metaforer vi använder, speglar också vår personlighet, på ett mycket mer djupgående sätt än vad vi vanligen tänker på. Följande två meningar speglar en och samma situation:

1. Jag står vid vägs ände
2. Jag står inför nya utmaningar

Det här med personligheten blir ofta kopplat till den roll jag vill spela inför min publik. Låt mig ge ett personligt exempel. När jag började med mentalism och tankeläsning, hade jag en idé om hur jag ville framstå som rollfigur. Jag ville vara mystisk och svårtillgänglig, som alla andra mentalister (de flesta andra har dessutom långt skägg och basröst, vilket ju inte jag har). Jag odlade imagen ett tag, och fick sedan tillfälle att gå en regi-kurs hos min gode vän Gay Ljungberg, professionell underhållare sedan många år. Jag åkte dit, och alla skulle göra var sitt nummer (regi-kursen var för trollkarlar). Jag hade mina svarta läderbrallor (vägde mindre då), en svart skjorta, ett par skumma dojor, osså gick jag på med en mystisk stil, allt var gravallvarligt. Mitt i alltsammans, när jag stod på scen framför mina kollegor och ångade på, bubblade det fram en liten humoristisk ådra. Och sen en till. Varje gång återvände jag till det mystiska och svårtillgängliga. Och så där höll det på. Jag kunde helt enkelt inte vara den där gravallvarliga, mystiska typen. Jag fick då det konkreta rådet av Gay: Skit helt sonika i det där larvet, kom ut med din lite akademiska, förvirrade humor som du har! Jag satte mig då och funderade, och gjorde efter någon timma numret igen för mina kollegor, med den humoristiska stilen, vilket naturligtvis fungerade mycket bättre. Summan av kardemumman: Man vet inte alltid vilken personlig stil som fungerar bäst, men om man börjar leta i närheten av sig själv, sin vanliga stil, och snäpper till den lite granna, blir det ofta bra.

Vad har DU för goda exempel på hur personligheten spelar roll för upplevelsen av en talare eller lärare? Skriv gärna och berätta!

Nästa söndag ska vi tala om språk som stärker etos: retoriska figurer som metaforer, kiasmer, inversioner med flera tas då upp.