Ser Anna Odell i kvällsöppet. Det är cirka ett halvår sedan hon genomförde sitt förvirrade konstverk, vilket innebar att hon blev inskriven p St Görans psykakut, och tog upp en plats för någon annan. I över ett halvår har hon haft möjlighet att förbereda sina argument. Uppenbarligen har hon inga: intrycket av sinnesförvirring är alltjämt totalt.
1 Kommentar »
Konstfacks rektor blir kallad till Riksdagens utbildningsutskott, för att förklara vad man pysslar med på skolan. Helt riktigt. Jag har ju tidigare ifrågasatt hur handledarna på skolan egentligen tänker, och vilket ansvar de tar. Vi får hoppas att rektor kan känna allvaret i situationen, och förmår att räta upp sin personal, som uppenbarligen gör ett mindre bra jobb. JO, jag anser nog att ganska mycket hänger på handledningens inställning och ideologi. Jag har personligen idag suttit i möte kring just handledning på Högskolan i Jönköping, och diskuterat hur vi handhar de studenter vi i min grupp handleder i ämnet lärande. Det etiska tänkandet har tagit upp en betydande del av våra diskussioner idag – kanske det också borde ta utrymme bland handledande personal på Konstfack? SvD skriver:
Nu vill de borgerliga politikerna i riksdagens utbildningsutskott träffa Konstfacks rektor Ivar Björkman.
- Det är ju detta folk pratar om just nu. Jag vill höra hur det går till på Konstfack, vad det finns för krav på handledning och vad man har för etiska föreskrifter när det gäller examensarbetet, förklarar Margareta Pålsson, Moderaternas gruppledare i utbildningsutskottet.
Nå. Gott så. Vi får hoppas att Ivar Björkman förmår att kommunicera allvaret till sina kollegor. Kanske en liten kurs i retorik skulle vara på sin plats?
Via en kommentar här förleden hittade jag för övrigt en otroligt rolig satirisk artikel. Tack Anders!
Andra bloggare om mötet:
Jag är för övrigt rysligt nöjd över att ha plockat ihop första halvan av min artikel på engelska. Finputs på översättningen återstår till och med söndag, sen skickas den till forskargruppen. På torsdag skall den gås igenom. Spännande!
Inga kommentarer »
Nuvarande regering bedriver hetsjakt mot landets lärarutbildningar, samtidigt som man passivt ser på när Konstfack gör groda efter groda. Alla minns väl Odells installation på en psyk-akut nyligen. Nu tickar det fram uppgifter om klotter och skadogörelse i konstens namn, till en kostnad för dryga 100.000 kr. Det är hedrande att Kulturministern reagerade så starkt, hon kunde knappt andas av provokationen, enligt uppgift. Nu krävs bara att resten av ministrarna reagerar, så att Konstfack stängs ned. Hetsjaktens fokus kanske skulle förflyttas, från utbildningar som gör samhällsnytta, till utbildningar där studenterna lär sig vara samhällsfarliga anarkister? Kan detta vara rimligt? Kan det få fortgå? Bör rektor för Konstfack få reprimand? Bör handledarna i dessa examensarbeten – som godkänt planen för arbetet – få ha jobbet kvar?
Frågan kan tyckas onödigt provokativ, men grundar sig i det faktum att SL kommer skicka en faktura på 100.000 kr för händelsen. Betänk då följande: Konstfack, liksom andra högskolor och universitet, lever på statliga bidrag. Att pengarna går till att stimulera fram en välutbildad befolkning – även inom kulturområdet – är inte mycket att orda om. Kultur är bra för samhället. Men att statens pengar går åt till att betala böter och skadogörelse, kan det vara rimligt?
Händelsen i media: Aftonbladet, Dn, SvD
3 Kommentarer »
Jag skrev ju häromdagen att jag var kluven till vad jag tyckte om Anna Odells numer berömda konstkupp. Nu har jag bestämt mig. Den är inte värd vatten. Jag hade nog inte riktigt förstått omfattningen – att även privatpersoner hade blivit drabbade. Jag hade heller inte riktigt reflekterat över effekterna av ”installationen”: att människor i behov av vård fick stå utan, och dessutom blev försämrade i sina sjukdomstillstånd (enligt personal på sjukhuset). Påståendet som dök upp under Debatt i afton kittlar: Hitler var konststuderande – skulle utrotningen av judar kunna kallas en konstnärlig gärning och på den vägen legitimeras?
Om gränsen skall dras där konstfack och Anna Odell gör gällande, bör det faktiskt vara så. Konstutövning kan med deras mått inbegripa att göra andra människor illa. Om vi istället drar gränsen för provokationen där oskyldiga människors hälsa och väl blir lidande, skulle varken Hitler eller Anna Odell vara konstnärer. I övrigt är liknelsen helt totalt tokig, och naturligtvis inte särskilt genomtänkt. Men lite roligt är det med de där kommentarerna som rullar på skärmarna i bakgrunden. Jag lutar mig i vilket fall mot det sistnämnda – detta är inte konst. Det känns skönt att bestämma sig.
Anna Odell har nu enligt Dn blivit polisanmäld – helt rimligt. Konstfack lägger locket på och vägrar uttala sig. Om Anna Odell är feg i sin förvirrade konstutövning (och borde klippa sig och skaffa ett jobb), får Konstfacks ledning anses ryggradslös. Studenterna på Konstfack försvarar Odell – en naturlig psykologisk reaktion då man redan förpliktigat sin lojalitet mot den miljö man verkar i tack vare sin insocialisering i densamma (se gärna Cialdini för referens på detta).
Denna förpliktigandets princip kan man förövrigt lära sig mer om – tillsammans med fem andra principer – i min kurs om Konsten att övertyga. Se min hemsida för mer information om kurser i kommunikation och retorik (konstfack är välkomna som kund).
6 Kommentarer »
Jag läser SvD om Konstfackstudenten Anna Odell som spelade psyksjuk, som en märklig del i sitt examensarbete. Exakt hur detta utformas känner jag inte till. Landstinget kräver nu betalning för den medicinering som skett till en kostnad av dryga 10.000 kr, samt en ursäkt. Jag är tudelad till detta. Å ena sidan kan jag hålla med. Här kommer en tjej in, enligt korrekt terminologi bindgalen, och all personals uppmärksamhet läggs på detta fall. Hon bältas, vilket inte säger lite – det är ett beslut som alltid fattas av högsta behöriga läkare. Hon var totalvild, minst sagt. Under tiden finns andra behövande patienter, med verkligt svåra livssituationer, som är i akut behov av hjälp, men de får alltså vänta på grund av detta skådespel. Agerandet kan inte annat än uppfattas som djupt omoraliskt och egocentrerat.
Å andra sidan tycker jag att konstens uppgift är att provocera. Ibland provocerar den genom att visa det förbjudna, som exempelvis de – i mitt tycke – harmlösa danska teckningarna av profeten Mohamed. Ibland genom att sätta fingret på det vi vill blunda för, och ibland rör det sig om en rent perceptionspsykologisk provokation. Ur detta perspektiv var kuppen av godo. Den skapar debatt kring konsten. Den provocerar oss – vilket leder till att vi diskuterar inte bara konst, utan även villkoren för svensk psykvård, vilket vi kanske inte skulle ha gjort annars. Kort sagt, den provokativa sidan av konsten väcker associationer och debatter som annars skulle vara tysta.
Å tredje sidan (kan man säga så???) kanske det bara var ett desperat rop efter publicitet? Sådant förekommer ju titt som tätt, och våra kvällstidningar hakar ju onekligen gärna på det. Senast var det Kent Larsen (känd från Robinson), som uttalar sig i Aftonbladet om att bärplockare måste sluta bajsa i skogen.
Jag är kluven till Konstfackskuppenoch kan inte bestämma mig för vad jag tycker. Jag tror på provokation, men vilka gränser råder??? Andra bloggare tycker så här:
Vad tycker just Du?
16 Kommentarer »
Inlägg (RSS)