frisör

Har just blivit inbokad på ytterligare ett jobb med föreläsningen om berättarteknik och kommunikation för läsombud i Sörmland. Fantastiskt roligt! Älskar publiken, varm, generös och behaglig. Underbart. I mars blir det av.

Sitter och har rast i min coaching av talängsliga, och ser en artikel om en stackare som använt Telenors mobila bredband i Paris, och på så vis dragit på sig en telefonräkning på 40.000 kr. Jag fattar inte hur man kan vara så dum att man inte förstår att det laddas ner en farlig massa gigabytes när man kikar på Youtube? Och, att man inte vet, trots att det haglar av artiklar i kvällspress om det, att det är dyrt att surfa utomlands. Min skapare. Betala, och gnäll inte! När jag tar med mig telefonen utomlands och ringer, är det min skyldighet att ta reda på vad det kostar. Samma princip gäller naturligtvis även mobilt bredband. Bland kommentarerna till artikeln klagas på kapaciteten i Telenors mobila bredband. Jag har det själv när jag är ute på resor, och jag är toppennöjd faktiskt.

Sen funderar jag lite på varför hårfrisörer är annorlunda än alla andra yrkesgrupper? Jag går dit, och ber om att bli klippt, men spara längderna upptill säger jag. Javisst, säger den käcka (och trevliga, det erkännes) frisören. Sen ryker allt hår. Det är något perverst drag hos dem på något sätt. Tänk om det var likadant hos läkare? Vi skulle bara fixa till miniskeln i knät, men vi amputerade hela benet, bara för att det är så roligt? Det håller lixom inte.

Ja, bara några funderingar. Dags att coacha igen.