Jag har tidigare skrivit ett inlägg om att använda RSS som en del i en quickstart för byggandet av ett Personligt Lärande Nätverk. Här kommer därför en fördjupad nybörjarguide om RSS-flöden och dess givna plats i omvärldsbevakning. Exemplet utgår från hur jag kan följa ett forskningsområde, och bli uppdaterad så snart något händer. Först måste jag dock prata lite om tekniken och programvarorna Du behöver för att kunna göra detta.
Tekniken och programmen
RSS (Real Simple Syndicate) är ingen ny teknik, utan har använts länge för de som vill följa med bloggar och andra dynamiska hemsidor. Såväl Internet Explorer som den bättre Firefox har inbyggt stöd för att prenumerera på så kallade Rss-flöden. Poängen är att du följer ett antal sidor, och får information via din rss-läsare så fort sidan uppdateras, vilket innebär att du alltså inte själv behöver besöka alla sidor för att se om ny information finns. Rss-flödet på en blogg eller annan sida hittar man enklast genom att leta efter en länk till rss-flödet, eller att leta efter följande symbol:
När du trycker på denna, och får upp sidan, tillfrågas du om du vill prenumerera på flödet. I Firefox kallas det aktiva bokmärken, I Internet Explorer något liknande. Om du vill använda din webbläsare som rss-läsare, räcker det att du nu väljer att prenumerera. Klart! För att följa rss-flöden kan alltså webbläsaren användas. Man kan också använda sitt e-postprogram i vissa fall, samt externa program. Det finns också tjänster på nätet, exempelvis Google reader, för att hålla reda på flöden. Det finns dock fördelar med att använda ett externt rss-program. Jag använder en smart kombination som följer.
På min mac på jobbet använder jag Netnewswire från företaget NewsGator. Här samlar jag alla mina flöden. När jag hittar något nytt flöde att prenumerera på (mer om hur du hittar och själv skapar intressanta flöden efter intresse nedan), klipper jag ut adressen när jag klickat på flödet, och går till programmet, klickar på subscribe, och sedan klart. Programmet bevakar nu sidan och meddelar när något nytt kommit.Som synes kan jag enkelt organisera vad jag bevakar i mappar.
Det fina med att använda program från Newsgator, är att man skapar ett konto på deras sajt när man installerar programmet, och därmed finns flödena också läsas från deras webbaserade nyhetsläsare. Om jag har läst ett inlägg på min Mac, blir inlägget markerat som läst även på webtjänsten. Jag har alltså full koll på vad som är obearbetat och inte, var jag än befinner mig. Nedan en bild på webbgränssnittet.
Som grädde på moset kan jag också använda mig av min iphone, Newsnetwire finns i en sådan version som fungerar ypperligt (om man uppdaterat Iphone till 2.0 så man har tillgång till app-store, men det har väl alla gjort vid det här laget). Om man använder windows-dator finns också program som samspelar med Newsgator, nämligen FeedDemon.
Hur används detta i forskningen?
Hur använder jag då detta i forskningen? Jo, på fyra sätt (minst). Det mest uppenbara sättet är att jag följer en del bloggar som behandlar mitt område. Att manuellt gå ut och besöka en blogg varje dag är kanske inget större arbete, men antalet intressanta bloggar fyller lätt på. Så, för det första följer jag KK-stiftelsens bloggar, samt ett gäng andra bloggar om webbpedagogik och e-learning. På bloggen letar du alltså reda på rss-flödet enligt ovan, och prenumererar. Klart.
För det andra prenumererar jag också på bloggsökningar på givna nyckelord, via exempelvis svenska bloggsökmotorn Knuff eller engelskspråkiga Twingly. Nedan har jag gjort en sökning på orden dator och pedagogik, och får möjlighet att prenumerera på ett flöde. Det betyder att varje gång en blogg – oavsett om jag prenumererar på just den bloggen eller inte – skriver ett inlägg som innehåller orden dator och pedagogik, får jag en notering om det. Om jag finner bloggen intressant, kan jag alltid välja att prenumerera på just den bloggen enligt ovan (den kan ju skriva annat intressant, som inte innehåller ovan nämnda ord).
För det tredje, och nu börjar det bli intressant, så börjar andra vanliga sidor – det vill säga inte bloggar – hålla sig med RSS-flöden. Exempelvis har Vetenskapsrådet två flöden, där nyheter om deras verksamhet skickas ut. Här kommer information om ansökningstider, medlemmar i styrelser med mera upp. En modernare form av nyhetsbrev, således.
För det fjärde, och det här är kanske mest aktuellt för forskare, använder jag flöden för att prenumerera på forskningsartiklar som är framsökta i Academic Search Elite. Vid Högskolan i Jönköping har vi tillgång till denna fulltextdatabas (liksom landets övriga universitet och högskolor), av forskningsartiklar från en nära nog enorm mängd tidskrifter. Vi har tillgång till dessa även när vi inte är vid högskolans datorer genom bibliotekets hemsida. När du söker fram databasen får du då ange det användarnamn och lösenord som du har vid datorerna på högskolan.
När jag gör en sökning, och ser att den är mitt i prick med intressanta artiklar, får jag möjlighet att prenumerera på just denna avgränsade sökning som ett rss-flöde. Det innebär, att så fort det i någon av världens mängder av vetenskapliga, peer-reviewade tidskrifter dyker upp en artikel som överrensstämmer med mina sökord, plingar det till i min rss-läsare! Närmast otroligt!! När du gör din sökning ser det ut så här:
Här blir det lite krångligt. Klicka på den orange symbolen för rss-flöde. Du får upp en bild som ser ut som följer:
Den inringade adressen (som du kan klicka på och få upp prenumerationsfrågan i Explorer resp Firefox) är den du klipper ut, och sedan klistrar in i ditt rss-program. Klart! När jag får noteringen i programmet, får jag också möjlighet att klicka på en länk, och får möjlighet att läsa eller skriva ut artikeln direkt.
Slutligen
Genom att använda rss-flöden kan jag vara uppdaterad med allt från privata bloggar i mitt område, till nyheter från nyckelorganisation och nya artiklar i en annan relativt svåröverskådlig publikationssfär. Jag har, genom att använda Newsgators program, alltid tillgång till dem. På min vanliga dator använder jag ett externt program, eftersom det ger mig lite mer finesser. När jag är på en dator på annan ort, loggar jag in och använder deras webbaserade läsare. Så enkelt är det! Håll till godo!
Härlig dag! Solen skiner. Idag är det forskning för hela slanten som gäller. Min nya handledare och jag hade ett supermöte igår, och jag har ganska klart för mig vad som bör göras. Det har också rensats lite i rabatten när det gäller åtaganden och sådant.
Mitt forskningsarbete idag förde mig till roliga Internetstatistik.se som samlar en mängd rapporter, statistik och nyckeltal kring Internet. Roligt. Här finns bland annat Findahls rapport (pdf) (som jag citerar i min forskning) som visar att hälften av landets 4-åringar har använt internet år 2009. År 2000 hade hälften av 15-åringarna använt nätet. Här ser jag att internet används mest under eftermiddagen, att 15% av Sveriges unga handlar på nätet, hur många som har tillgång till bredband, hur många som använder telefonen för att se websidor med mera. På det stora, rätt roligt. Ibland – under fliken rapporter – dyker det också upp användbara guldkorn till min forskning.
I övrigt är dagen alldeles för solig för att helt ägnas åt skrivbordsforskningen. Med sol i sinne ger jag mig ut på stan, tar en cappuccino och läser examensarbeten i solskenet. Det är ändå ett fantastiskt jobb jag har! Att kunna välja var någonstans jag skall vara rent fysiskt, att kunna välja när jag ska jobba (i stort sett), och att dessutom få arbeta med att läsa högintressanta infallsvinklar på retorik (i det här fallet), ja, det kan ju faktiskt inte bli bättre.
Idag är jag också lite extra uppsnoffsad: Jag sitter i Juryn för PMC-galans prisutdelning ikväll. Jo jo.
NielsenWire har ett intressant inlägg idag om hur man kan använda sociala medier, exempelvis Twitter, för att scanna av ett marknadsområde. Inte minst är det vettigt att lyssna av den sociala webben när det gäller att förstå den kontext som ett visst fenomen som skall undersökas befinner sig inom.
Jo. Det har varit tyst här på bloggen. Dödsfall i närmaste släkten, begravningar, strul med jobbet med mera ligger bakom. Lägg därtill envis förkylning som gjort att min röst har varit beslöjad i över 3 veckor. Till de positiva sidorna hör att jag under stundom BÅDE haft glansiga ögon och låtit som Elvis. Sämre kan det ju faktiskt vara. Å andra sidan är det riktigt besvärligt att inte kunna föreläsa med full tillit till rösten. Åtgärd: Alla som jobbar professionellt med tal eller sång, bör kontakta sin läkare och få Betapred eller kortisonspray utskrivet. Löser bekymren tillfälligtvis. Tack för tipset John Houdi!
Well. Tung vecka avslutas i alla fall positivt. Igår var begravningen av farmor, jobbade på kvällen och var totalt färdig. Min hustru var ett väldigt gott stöd hela vägen, både under begravningen och efter. Hon är allt igenom fantastisk. Veckan avslutas med att jag gått igenom några hundra artiklar i min forskningsöversikt om en till en projekt, ett lyckat möte med en kommun i Södra Sverige som vill att jag beforskar deras verksamhet, samt ett toppenbra forsknings-seminarie om retoriken kring IT i skolan.
I afton: En dry martini, som är så torr att den riktigt dammar. Som min handledare säger: Det gäller att hälla i två droppar martini, slå runt den i glaset, hälla ut martinin och fylla på med gin och oliv. Så torr ska den vara.
Idag har jag en workshop på forskarskolan i Hälsa och välfärd på Hälsohögskolan i Jönköping. Publiken är doktorander och forskare som vill lära sig att nå fram med sitt budskap på ett bättre sätt.
Är det några skillnader mellan vetenskaplig presentation, och andra slags presentationer? Både ja och nej. Nej, därför att det finns ett tydligt budskap att förmedla, situationen är densamma, det är en talare och en publik. Ja, därför att formen är central – det finns vissa ”standardformat” för presentationer inom forskarvärlden. Två saker är viktigt att kunna som forskare. För det första måste man – på två minuters marginal – kunna ställa sig upp och köra 5-10 minuter presentation av sitt forskningsområde. Det låter lätt, men betänk att tiden är kort – och allt det viktigaste måste ändå med. Vidare skall man klara av det såväl med som utan powerpoints, inför olika publik med olika intresseområden. Den andra saken att behärska är konferenspresentationen. I normalfallet åker man på konferens när man skrivit en ny artikel eller på andra sätt vill redovisa forskningsresultat. Oftast har man 20 minuter på sig att prata, och 10 minuter för diskussion. Trots att det låter enkelt, har jag sett mängder med dåliga exempel på konferenspresentationer.
Frågan man måste ställa sig är: Varför lämnar jag inte bara ut min artikel och går? Det är ju i forskarvärlden ändå så att innehållet har en enorm betydelse. Svar: Därför att din uppgift är att förmedla en känsla, och koppla samman denna känsla med dig och ditt forskningsområde. Utan att skapa en känsla hos publiken, kunde du lika gärna lämna över pappren och gå därifrån. Således är emotioner ytterst centrala i forskarsamhället. Det är av det skälet konferenserna är viktiga – det handlar i mångt och mycket om nätverksbyggande. Därför skiljer sig också vetenskaplig presentation från vanlig presentationsteknik i det att talaren ofta är väldigt budskapscentrerad, och glömmer bort två andra viktiga uppgifter: nämligen att behaga och beröra. Om vikten av detta skall vi idag prata på forskarskolan i Hälsa och Välfärd. Blir spännande!
På fredagens seminarium uttryckte professor Mohamed Chaib något väldigt viktigt: I pedagogisk forskning tenderar vi att överanvända begreppet förförståelse. Hans poäng – vilken jag håller med om – är att förförståelsen är i den existensiella fenomenologin (och hermeneutiken) uttryckt som en grundförutsättning för att överhuvud taget förstå världen. I forskningssammanhang är det vanligt att forskaren redogör för sin tidigare yrkesverksamhet, eller på vilka andra sätt forskaren har relation till forskningsfältet. Detta menar jag handlar snarare om en förståelse än en förförståelse för forskningsfältet. Det är viktigt att hålla sig kritisk till detta, då forskaren i stort sett alltid utgör en del av det fenomen som studeras.
Dock, förförståelse är något annat, mer djupt liggande. Jag menar att förförståelsen av världen innefattas i den naturliga attityd vi har mot världen, med vilken vi vänder oss mot fenomen. Den naturliga attityden är helt oreflekterad och också beroende av det sätt vi är ställda in i världen (jmf Heideggers ställdhetsbegrepp), och inte av den direkta erfarenhet vi har av fenomenet som skall studeras.
Låt oss därför i pedagogisk forskning använda oss av rätt begrepp när vi beskriver forskarens del i det fenomen som studeras: förståelse.
Det har varit lite sparsmakat med text här på bloggen på senare tid, ber om ursäkt för det. Det är fullt upp i forskningssvängen. Sitter just nu och skriver på examinationsuppgift på Informationssökning och vetenskaplig kommunikation, som är en forskarutbildningskurs vid Högskolan i Jönköping. Just nu utvärderar jag databasen Sociological Abstracts, som en del av examinationen. Riktigt roligt faktiskt.
Jag har ju tidigare skrivit ett inlägg om att följa forskningsfronten med hjälp av rss-flöden. Nu får jag utökade kunskaper av riktiga proffs. Lärarna på kursen är personal från Högskolebiblioteket i Jönköping, som för övrigt har fått pris som bästa bibliotek för något år sedan. Såväl pedagogik som kunskaperna ligger i topp. Härligt!
Det här med rss är inget nytt. Jag har tidigare gjort ett inlägg om vilka bloggar jag följer. Jag har i dagarna dock strukturerat upp sättet att arbeta med Rss-flöden, och tänkte delge Er hur man på ganska enkelt sätt kan följa ett forskningsfält, och att få information så snart något händer. Först måste jag dock prata lite om tekniken och programvarorna Du behöver för att kunna göra detta.
Tekniken och programmen
RSS (Real Simple Syndicate) är ingen ny teknik, utan har använts länge för de som vill följa med bloggar och andra dynamiska hemsidor. Såväl Internet Explorer som den bättre Firefox har inbyggt stöd för att prenumerera på så kallade Rss-flöden. Poängen är att du följer ett antal sidor, och får information via din rss-läsare så fort sidan uppdateras, vilket innebär att du alltså inte själv behöver besöka alla sidor för att se om ny information finns. Rss-flödet på en blogg eller annan sida hittar man enklast genom att leta efter en länk till rss-flödet, eller att leta efter följande symbol:
När du trycker på denna, och får upp sidan, tillfrågas du om du vill prenumerera på flödet. I Firefox kallas det aktiva bokmärken, I Internet Explorer något liknande. Om du vill använda din webbläsare som rss-läsare, räcker det att du nu väljer att prenumerera. Klart! För att följa rss-flöden kan alltså webbläsaren användas. Man kan också använda sitt e-postprogram i vissa fall, samt externa program. Det finns också tjänster på nätet, exempelvis Google reader, för att hålla reda på flöden. Det finns dock fördelar med att använda ett externt rss-program. Jag använder en smart kombination som följer.
På min mac på jobbet använder jag Netnewswire från företaget NewsGator. Här samlar jag alla mina flöden. När jag hittar något nytt flöde att prenumerera på (mer om hur du hittar och själv skapar intressanta flöden efter intresse nedan), klipper jag ut adressen när jag klickat på flödet, och går till programmet, klickar på subscribe, och sedan klart. Programmet bevakar nu sidan och meddelar när något nytt kommit.Som synes kan jag enkelt organisera vad jag bevakar i mappar.
Det fina med att använda program från Newsgator, är att man skapar ett konto på deras sajt när man installerar programmet, och därmed finns flödena också läsas från deras webbaserade nyhetsläsare. Om jag har läst ett inlägg på min Mac, blir inlägget markerat som läst även på webtjänsten. Jag har alltså full koll på vad som är obearbetat och inte, var jag än befinner mig. Nedan en bild på webbgränssnittet.
Som grädde på moset kan jag också använda mig av min iphone, Newsnetwire finns i en sådan version som fungerar ypperligt (om man uppdaterat Iphone till 2.0 så man har tillgång till app-store, men det har väl alla gjort vid det här laget). Om man använder windows-dator finns också program som samspelar med Newsgator, nämligen FeedDemon.
Hur används detta i forskningen?
Hur använder jag då detta i forskningen? Jo, på fyra sätt (minst). Det mest uppenbara sättet är att jag följer en del bloggar som behandlar mitt område. Att manuellt gå ut och besöka en blogg varje dag är kanske inget större arbete, men antalet intressanta bloggar fyller lätt på. Så, för det första följer jag KK-stiftelsens bloggar, samt ett gäng andra bloggar om webbpedagogik och e-learning. På bloggen letar du alltså reda på rss-flödet enligt ovan, och prenumererar. Klart.
För det andra prenumererar jag också på bloggsökningar på givna nyckelord, via exempelvis svenska bloggsökmotorn Knuff eller engelskspråkiga Twingly. Nedan har jag gjort en sökning på orden dator och pedagogik, och får möjlighet att prenumerera på ett flöde. Det betyder att varje gång en blogg – oavsett om jag prenumererar på just den bloggen eller inte – skriver ett inlägg som innehåller orden dator och pedagogik, får jag en notering om det. Om jag finner bloggen intressant, kan jag alltid välja att prenumerera på just den bloggen enligt ovan (den kan ju skriva annat intressant, som inte innehåller ovan nämnda ord).
För det tredje, och nu börjar det bli intressant, så börjar andra vanliga sidor – det vill säga inte bloggar – hålla sig med RSS-flöden. Exempelvis har Vetenskapsrådet två flöden, där nyheter om deras verksamhet skickas ut. Här kommer information om ansökningstider, medlemmar i styrelser med mera upp. En modernare form av nyhetsbrev, således.
För det fjärde, och det här är skälet till att jag skrev den här guiden till mina kollegor och eventuellt övrigt intresserade, använder jag flöden för att prenumerera på forskningsartiklar som är framsökta i Academic Search Elite. Vid Högskolan i Jönköping har vi tillgång till denna fulltextdatabas (liksom landets övriga universitet och högskolor), av forskningsartiklar från en nära nog enorm mängd tidskrifter. Vi har tillgång till dessa även när vi inte är vid högskolans datorer genom bibliotekets hemsida. När du söker fram databasen får du då ange det användarnamn och lösenord som du har vid datorerna på högskolan.
När jag gör en sökning, och ser att den är mitt i prick med intressanta artiklar, får jag möjlighet att prenumerera på just denna avgränsade sökning som ett rss-flöde. Det innebär, att så fort det i någon av världens mängder av vetenskapliga, peer-reviewade tidskrifter dyker upp en artikel som överrensstämmer med mina sökord, plingar det till i min rss-läsare! Närmast otroligt!! När du gör din sökning ser det ut så här:
Här blir det lite krångligt. Klicka på den orange symbolen för rss-flöde. Du får upp en bild som ser ut som följer:
Den inringade adressen (som du kan klicka på och få upp prenumerationsfrågan i Explorer resp Firefox) är den du klipper ut, och sedan klistrar in i ditt rss-program. Klart! När jag får noteringen i programmet, får jag också möjlighet att klicka på en länk, och får möjlighet att läsa eller skriva ut artikeln direkt.
Slutligen
Genom att använda rss-flöden kan jag vara uppdaterad med allt från privata bloggar i mitt område, till nyheter från nyckelorganisation och nya artiklar i en annan relativt svåröverskådlig publikationssfär. Jag har, genom att använda Newsgators program, alltid tillgång till dem. På min vanliga dator använder jag ett externt program, eftersom det ger mig lite mer finesser. När jag är på en dator på annan ort, loggar jag in och använder deras webbaserade läsare. Så enkelt är det! Håll till godo!
att göra lite trolleri. Det är ju över tio år sedan sist. jag kör bara tankeläsning nu för tiden. Men så har tillfället dykt upp, att föra samman forskning och trolleri i ett än så länge superduperhemligt projekt. Jag spelade in en liten snutt, och den gillades av projektledningen. Den får ligga kvar några dagar på Youtube. Mycket nöje – filmen utan ljud, eftersom uppdragsgivaren vill ha det så! (och ja, det är verkligen inte perfekt genomfört…)
Hittade via bloggen Webbpedagogik en film som beskriver mitt forskningsområde om den nätverkande studenten. Jag tar min utgångspunkt i att lärande pågår i en digitaliserad livsvärld (jag använder sålunda livsvärldsfenomenologin som övergripande tolkningsram och som ontologisk utgångspunkt).
Blev glad när jag såg den här filmen, som visar hur teknik kan stödja lärandet. Ur ett pedagogiskt perspektiv är det intressant att fundera på om connectivismen också leder till en social utslagning, ett slags disconnectivism. Mitt forskningsområde berör mer exakt hur elever och studenter ERFAR denna typ av lärande. Från det personliga perspektivet var det intressant att se att jag själv faktiskt arbetar enligt de principer som visas upp i filmen.
9 visitors online now 0 guests, 9 bots, 0 members Max visitors today: 33 at 07:01 am UTC This month: 33 at 09-03-2010 07:01 am UTC This year: 47 at 06-25-2010 11:20 am UTC All time: 47 at 06-25-2010 11:20 am UTC
Inlägg (RSS)