I huvudet på Håkan Fleischer Rotating Header Image

forskning

Forskning och praktik måste mötas över frågan om en-till-en

Jan 16th, 2012
by Håkan Fleischer.
No comments yet

Imorgon pratar jag om en-till-en på konferens i Falun för skolledare och annat folk som är intresserade av just en-till-en. I programmet utlovas provokation, och det är väl näst intill oundvikligt när jag pratar. Dock aldrig ett självändamål.

Jag tänker större delen av tiden prata om min forskningsöversikt om en-till-en, dess resultat och vad den väcker för frågor. Jag kommer också svara på frågan jag alltid får, nämligen: ”Hur skulle du gjort om du skulle implementera en-till-en på en skola eller i en kommun?” Jag kan naturligvis bara svara från min horisont som forskare, utifrån de resultat jag fått fram. Ändå tror jag det kan vara intresse ute på fältet.

Men, jag tänker också tala om en annan sak, nämligen att forskning och praktik måste bli bättre på att möta varandra i skolan. Jag har upptäckt, och också själv bidragit till, att forskningen så att säga drar sig undan praktiken, och vill iaktta den från distans, med perspektiv. Det har sina värden, som naturligtvis kan motiveras med diverse vetenskapliga ideal. Praktikfältet bidrar också ofta till denna klyfta, med åberopande av den praktiska erfarenheten som främsta skäl, och med den goda viljan att förändra saker på en gång, utan att vänta på forskningens ofta långdragna process. Detta är mycket lätt att förstå – lärare är människor som drivs av goda intentioner – varför vänta med att göra pedagogik så bra som möjligt?

Min poäng är alltså att detta skapar en statisk relation mellan teori och praktik och onödiga spänningar mellan vetenskap och beprövad erfarenhet. Min upplevelse är att den accentueras onödigt hårt när det gäller just datorisering i skolan Visst måste vi från forskarvärlden kunna närma oss praktiken på ett mer ödmjukt sätt, aktivt finnas med i verksamheterna som beforskas, dra lärdomar och andas in det digitala kritstoffet? Och visst måste den beprövade erfarenheten, med en erfaren lärarkår som bas, kunna möta forskarsamhället över frågor som upplevs som DIREKT (och inte efter väntan) utvecklande för den egna praktiken? Jag tror det. Faktum är att jag är helt övertygad om det. Frågorna om datorisering och i synnerhet en-till-en skulle vinna otroligt många fler svar om vi lyckades mötas lite bättre. Om behovet av detta tänker jag också tala imorgon, och ge något litet exempel på hur det kan gå till.

Doktorand söker kontakt med en-till-en skolor – Sprid gärna!

Jan 13th, 2012
by Håkan Fleischer.
1 comment

För mitt doktorandarbetes räkning söker jag nu med ljus och lykta efter en-till-en skolor (en dator per elev och lärare). Närmare bestämt söker jag dels gymnasieskolor för genomförande av ett forskningsprojekt med god återkoppling, dels söker jag gymnasie- och grundskolor för studiebesök.

Gymnasium: Deltagande i projektet ‘Knowledge qualities and interpretations of knowledge tasks in one-to-one projects’

Forskningen syftar till att bilda djupare förståelse av hur en-till-en påverkar gymnasieelevers sätt att tolka och genomföra kunskapsuppgifter. Forskningen avser också att analysera på vilket sätt eleverna organiserar sin kunskap när de arbetar med kunskapsbildning i en-till-en miljö.  Forskningsarbetet utmynnar så småningom i två artiklar publicerade i internationella tidskrifter, författade av undertecknad under handledning av professor Elsie Anderberg (Högskolan i Jönköping) och docent Thomas Karlsohn (Göteborgs Universitet). Dessutom erbjuder jag mig gärna att under arbetets gång återkoppla resultatet av forskningen till personalen på skolan, i syfte att problematisera, belysa och stimulera till vidare reflektioner kring er satsning kring en-till-en. För mer information, kontakta mig och skriv en rad eller två om Er satsning.

Grundskola och gymnasium: Studiebesök

Jag söker också grundskolor och gymnasium som är villiga att ta emot mig som gäst vid ett informellt studiebesök. En-till-en kan som bekant se väldigt olika ut, och bedrivas på många olika sätt. Därför önskar jag möjlighet att besöka just Din skola och vara med på en lektion, prata med eleverna några minuter och höra vad de säger om en-till-en, och hänga lite i lärarrummet. Här bedrivs ingen forskning – däremot bidrar mitt möte med Er till att jag får en bredare och bättre förankrad bild av 1-1 och dess olika uttryck, vilket jag ibland kan tycka saknas bland forskare. Givetvis diskuterar jag gärna innehållet i min senaste forskningsöversikt om en-till-en med personalen, om sådant går att synkronisera och är av intresse. Jag skulle vara väldigt glad om just Din skola ville ta emot mig under våren 2012. Kontakta mig gärna och berätta om Din skola, så hör jag av mig så snart som möjligt.

Som rubriken antyder – sprid gärna. Det pratas mycket om kraften i sociala medier – får vi se på lite muskler i skarpt läge nu måntro? Jag hoppas vi hörs!

 

 

Radiointervju om en-till-en forskning

Okt 20th, 2011
by Håkan Fleischer.
No comments yet

Intensiv dag idag, bland annat med radio-intervju om en-till-en.

Lyssna gärna på klippet där jag pratar forskning om en-till-en, där jag försöker odla ett rationellt perspektiv på datorisering i skolan. Länk: Datorer i skolan – på gott och ont (klippet är 10 minuter långt).

Stretchbegreppet löper genom avhandlingen om en-till-en

Okt 6th, 2011
by Håkan Fleischer.
No comments yet

Det drar ihop sig till halvtidsseminarium. Har haft en lite skakig process framåt, med en avhandlingsplan som kanske kunde varit mer tydlig från början. Nå, så blir det när man byter handledare och forskarutbildningsämne, inget att gråta över. Hur som, professorn är nöjd med designen av min tredje och fjärde artikel, vilket innebär att det finns en helhetsram att arbeta utifrån, som äntligen är SPIKAD! Denna kommer presenteras och diskuteras på mitt halvtidsseminarium som är 2 december, preliminärt.

Låt oss rekapitulera. Artikel 1 i avhandlingen är en narrativ systematisk forskningsöversikt som fokuserar på vad den ackumulerade kunskapen i peer reviewad forskning publicerad 2005-2010 berättar om en-till-en med utgångspunkt dels från lärare, dels från elever. Denna ligger nu på review.

Det intressanta och upplyftande, som inte varit självklart under hela processen, är att stretchadheten som begrepp (stretchad värld, stretchat kunskapsbegrepp), som jag utarbetar i artikel 2, publicerad i Education Inquiry (läs den gärna), kommer löpa som en röd tråd genom de kommande studierna. Syftet med artikel 3 är att med ett stretchat kunskapsbegrepp som grund undersöka kvaliteter i innehåll i kunskapsbildningen vid en kunskapsfråga/uppgift i en-till-en miljö i skolan relativt hur tolkningen av uppgiften har skett. Artikel 4 berör den stretchade livsvärldens signifikanta/kritiska villkor för lärande och kunskapsbildning som upplevd retrospektivt utifrån en kunskapsfråga/uppgift. Här fokuseras upplevda möjligheter och begränsningar i relationen arbetssätt och lärprocess. Artikel 3 och 4 kommer använda en-till-en miljö på gymnasie som utgångspunkt (vilken är ännu ej klart).

 

Towards a phenomenological understanding of web 2.0 and knowledge formation

Sep 9th, 2011
by Håkan Fleischer.
No comments yet

Min första artikel i avhandlingen med titel enligt rubrik är nu publicerad. Tidskriften är public access, så det är bara att ladda ner. http://t.co/fzmQ33W

Ska vi diskutera forskning kring en-till-en? Jag kommer!

Apr 12th, 2011
by Håkan Fleischer.
No comments yet

Kommer att hålla nedanstående föredrag på en skola veckan efter påsk, och inser att jag kanske skulle nämna det för er som följer mig, i händelse att någon annan grupp skulle vilja diskutera framtida forskning om en-till-en, måhända i sin egen kommun. Här är beskrivningen:

VAD VET VI HITTILLS OM EN-TILL-EN OCH VAD BEHÖVER VI FORSKA VIDARE PÅ?

Seminariet tar utgångspunkt i ett pågående forskningsprojekt med titeln ”What Is Our Current Understanding of One-to-One Computer Programs:A Systematic Narrative Research Review”.

Seminariet tar upp de viktigaste resultaten i studien, nämligen vilken klassrumsaktivitet och pedagogiska vinster och förluster en-till-en leder till, samt hur lärares profession förändras vid införande av en-till-en projekt. Seminariet redogör vidare för det faktum att kontexten för forskning inom området är problematisk, exempelvis i termer av att forskningen är utsatt för publication bias och starka marknadskrafter. Slutligen redovisas en framkomlig forskningsväg framåt, med fokus på lärarnas professionsutveckling i en-till-en projekt.

Låter det spännande? Vill ni dels höra resultaten från min forskning, dels resonera om hur Din skola skulle kunna bli beforskad med målet att effektivisera kompetensutvecklingen hos personalen? Kontakta mig!

En till en: Några grundläggande forskningsproblem

Feb 28th, 2011
by Håkan Fleischer.
No comments yet

[adsense]

Min forskningsöversikt över en till en projekt visar att det finns relativt lite forskningsmaterial om en till en som inte är beroende av så kallade self-reports, och som har bidragit till att driva forskningsfronten framåt. Egentligen kan sägas att relativt lite har hänt sedan 2000-talets början: Det är ungefärligen samma frågor som ställs med ungefärligen likadana svar. Samtidigt vet alla att utvecklingen inom datoriseringen och skolan går enormt snabbt framåt. Här står forskningen alltså inför ett problem. Nedan beskriver jag några av skälen till dessa problem.

Ett grundläggande problem i forskningen om en till en är en kombination av den så kallade Hawthorne-effekten och utvärderingskulturen som präglar införande av kostsamma projekt på kommunal nivå. Hawthorne-effekten är namnet på den effekt som uppstår när man inför en förändring i en organisation, och försöker mäta vilken nytta den gör. Det vill säga, man intresserar sig väldigt starkt för vad som sker i all väljvilja! I en till en verksamheter har man satsat enorma pengar på att ge elever och lärare laptops (det vanligaste alternativet av lösning), och sätter elevernas aktiviteter, motivation och skolarbete under luppen. Hawthorne-effekten föreskriver att en ökning av just motivation, lärandelust, kreativitet och annat ökar (eller i alla fall av den upplevda dito). Om man skall vara lite krass, säger Hawthorne-effekten alltså att samma effekt skulle uppnås om alla elever fick varsin ponny och lärandet kretsade kring skötseln av nämnda ponny, under förutsättning att någon andäktigt följer processen.

Parat med Hawthorne-effekten finns problemet med kostnaden. Eftersom stora kostnader – av naturliga skäl – måste motiveras, sätter man snabbt in utvärderingsinsatser för att följa projekten. Inget ont om detta – troligen är det nödvändigt. Ur ett forskningsperspektiv är det emellertid problematiskt, alltså även om utvärderingarna administreras från ett ansett universitet. Gång efter annan i vetenskapens historia har det visat sig att utvärderingar och rapporter utgivna vid det egna universitetet de facto håller sämre kvalitet och är mindre välbeställda med kritisk hållning jämfört med peer reviewad forskning. Detta är ett välkänt och inte särdeles kontroversiellt faktum. Faktumet till trots får dylika utvärderingar och rapporter omfattande spridning, till en (skol)publik som dessvärre uppfattar materialet som just forskning.

Detta leder till nästa problem när det gäller att beforska en till en verksamheter. När ett projekt sjösätts vill man utvärdera det snabbt – allra helst under tiden det rullar. Här styr bland annat ekonomiska skäl:  det gäller att inte äventyra möjligheten att göra projektet till en permanent verksamhet. Det utvärderaren då har möjlighet att göra, är att bygga sina slutsatser på så kallade self-reports.

Med self-reports avser jag här data som bygger på användarens egen uppfattning om hur arbetssituationen har ändrats, men som inte mäter den faktiska förändringen. Likaså bygger data från lärare i hög utsträckning på self-reports: via intervju eller enkäter får läraren besvara hur man exempelvis upplever att elevens arbetssätt har förändrats. Även self-reported data bidrar naturligtvis till viss kunskap, men den ger – tillsammans med Hawthorne-effekten och utvärderingens karaktär – ett forskningsproblem, nämligen sk publikationsbias.

Tänk dig att du är forskare, och har utvärderat ett projekt enligt ovan. I bakgrunden finns en kommun som betalat mängder av pengar för att utvärdera sitt projekt. Forskaren är anställd vid ett universitet eller en högskola, och skriver en rapport i nämnda institutions namn. Den blir enligt erfarenheten i 95 fall av 100 positivt riktad. Samma forskare får sedan möjligheter att fördjupa sitt arbete inom exempelvis ramen för en doktorandtjänst, och forskaren tänker ta ett steg bortom self-reported data. Ponera nu att forskningsdata visar något annat än vad de kraftigt positiva utvärderingarna gjort. Samma författare, samma projekt som följs. Kan författaren då publicera sin data? Svaret är ofta (men inte alltid) nej. Varför, frågar vän av ordning. Svaret är enkelt: därför att han utsätts då, redan i begynnelsen av sin forskarkarriär, för så kallad publikations-bias. Tidigare har projekten skrivits fram som starkt positivt. När forskningsresultaten visar något annat minskar forskarens totala trovärdighet, om helt olika bilder visas upp. Forskaren har i det här läget två val att göra: Antingen publicerar man sig inte, eller så väljer man att (åter)igen luta sig mot self-reported data. Och därmed uppfinns hjulet en gång till.

Detta betyder inte att vi ska kasta ut en till en verksamheter. Det betyder inte heller att de utvärderingar, rapporter och forskningsartiklar som producerats är värdelösa. Däremot måste läsaren vara vaksam mot ovanstående, och förhålla sig kritisk till exempelvis det faktum att mängden artiklar som berör effekter på betyg och andra sätt att mäta ”faktiska” kunskapsnivåer är långt färre än de som bygger på self-reported data. Det gäller också att skilja på utvärderingar, rapporter och forskningsartiklar. Med detta tycks det vara något sämre ställt i konungariket Sverige, om man skall tro debatten om en till en i skolan.

Nybörjarguide: Följ utbildnings- och forskningsfronten med RSS

Aug 31st, 2010
by Håkan Fleischer.
1 comment

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om att använda RSS som en del i en quickstart för byggandet av ett Personligt Lärande Nätverk. Här kommer därför en fördjupad nybörjarguide om RSS-flöden och dess givna plats i omvärldsbevakning. Exemplet utgår från hur jag kan följa ett forskningsområde, och bli uppdaterad så snart något händer.  Först måste jag dock prata lite om tekniken och programvarorna Du behöver för att kunna göra detta.

Tekniken och programmen

RSS (Real Simple Syndicate) är ingen ny teknik, utan har använts länge för de som vill följa med bloggar och andra dynamiska hemsidor. Såväl Internet Explorer som den bättre Firefox har inbyggt stöd för att prenumerera på så kallade Rss-flöden. Poängen är att du följer ett antal sidor, och får information via din rss-läsare så fort sidan uppdateras, vilket innebär att du alltså inte själv behöver besöka alla sidor för att se om ny information finns. Rss-flödet på en blogg eller annan sida hittar man enklast genom att leta efter en länk till rss-flödet, eller att leta efter följande symbol:

rss

När du trycker på denna, och får upp sidan, tillfrågas du om du vill prenumerera på flödet. I Firefox kallas det aktiva bokmärken, I Internet Explorer något liknande. Om du vill använda din webbläsare som rss-läsare, räcker det att du nu väljer att prenumerera. Klart! För att följa rss-flöden kan alltså webbläsaren användas.  Man kan också använda sitt e-postprogram i vissa fall, samt externa program. Det finns också tjänster på nätet, exempelvis Google reader, för att hålla reda på flöden. Det finns dock fördelar med att använda ett externt rss-program. Jag använder en smart kombination som följer.

På min mac på jobbet använder jag Netnewswire från företaget NewsGator. Här samlar jag alla mina flöden. När jag hittar något nytt flöde att prenumerera på (mer om hur du hittar och själv skapar intressanta flöden efter intresse nedan), klipper jag ut adressen när jag klickat på flödet, och går till programmet, klickar på subscribe, och sedan klart. Programmet bevakar nu sidan och meddelar när något nytt kommit.Som synes kan jag enkelt organisera vad jag bevakar i mappar.

Det fina med att använda program från Newsgator, är att man skapar ett konto på deras sajt när man installerar programmet, och därmed finns flödena också läsas från deras webbaserade nyhetsläsare. Om jag har läst ett inlägg på min Mac, blir inlägget markerat som läst även på webtjänsten. Jag har alltså full koll på vad som är obearbetat och inte, var jag än befinner mig. Nedan en bild på webbgränssnittet.

Som grädde på moset kan jag också använda mig av min iphone, Newsnetwire finns i en sådan version som fungerar ypperligt (om man uppdaterat Iphone till 2.0 så man har tillgång till app-store, men det har väl alla gjort vid det här laget). Om man använder windows-dator finns också program som samspelar med Newsgator, nämligen FeedDemon.

Hur används detta i forskningen?

Hur använder jag då detta i forskningen? Jo, på fyra sätt (minst). Det mest uppenbara sättet är att jag följer en del bloggar som behandlar mitt område. Att manuellt gå ut och besöka en blogg varje dag är kanske inget större arbete, men antalet intressanta bloggar fyller lätt på. Så, för det första följer jag KK-stiftelsens bloggar, samt ett gäng andra bloggar om webbpedagogik och e-learning. På bloggen letar du alltså reda på rss-flödet enligt ovan, och prenumererar. Klart.

För det andra prenumererar jag också på bloggsökningar på givna nyckelord, via exempelvis svenska bloggsökmotorn Knuff eller engelskspråkiga Twingly. Nedan har jag gjort en sökning på orden dator och pedagogik, och får möjlighet att prenumerera på ett flöde. Det betyder att varje gång en blogg – oavsett om jag prenumererar på just den bloggen eller inte – skriver ett inlägg som innehåller orden dator och pedagogik, får jag en notering om det. Om jag finner bloggen intressant, kan jag alltid välja att prenumerera på just den bloggen enligt ovan (den kan ju skriva annat intressant, som inte innehåller ovan nämnda ord).

För det tredje, och nu börjar det bli intressant, så börjar andra vanliga sidor – det vill säga inte bloggar – hålla sig med RSS-flöden. Exempelvis har Vetenskapsrådet två flöden, där nyheter om deras verksamhet skickas ut. Här kommer information om ansökningstider, medlemmar i styrelser med mera upp. En modernare form av nyhetsbrev, således.

För det fjärde, och det här är kanske mest aktuellt för forskare, använder jag flöden för att prenumerera på forskningsartiklar som är framsökta i Academic Search Elite. Vid Högskolan i Jönköping har vi tillgång till denna fulltextdatabas (liksom landets övriga universitet och högskolor), av forskningsartiklar från en nära nog enorm mängd tidskrifter. Vi har tillgång till dessa även när vi inte är vid högskolans datorer genom bibliotekets hemsida. När du söker fram databasen får du då ange det användarnamn och lösenord som du har vid datorerna på högskolan.

När jag gör en sökning, och ser att den är mitt i prick med intressanta artiklar, får jag möjlighet att prenumerera på just denna avgränsade sökning som ett rss-flöde. Det innebär, att så fort det i någon av världens mängder av vetenskapliga, peer-reviewade tidskrifter dyker upp en artikel som överrensstämmer med mina sökord, plingar det till i min rss-läsare! Närmast otroligt!! När du gör din sökning ser det ut så här:

Här blir det lite krångligt. Klicka på den orange symbolen för rss-flöde. Du får upp en bild som ser ut som följer:

Den inringade adressen (som du kan klicka på och få upp prenumerationsfrågan i Explorer resp Firefox) är den du klipper ut, och sedan klistrar in i ditt rss-program. Klart! När jag får noteringen i programmet, får jag också möjlighet att klicka på en länk, och får möjlighet att läsa eller skriva ut artikeln direkt.

Slutligen

Genom att använda rss-flöden kan jag vara uppdaterad med allt från privata bloggar i mitt område, till nyheter från nyckelorganisation och nya artiklar i en annan relativt svåröverskådlig publikationssfär. Jag har, genom att använda Newsgators program, alltid tillgång till dem. På min vanliga dator använder jag ett externt program, eftersom det ger mig lite mer finesser. När jag är på en dator på annan ort, loggar jag in och använder deras webbaserade läsare. Så enkelt är det! Håll till godo!

Skön dag: forskning, examensarbete och juryarbete

Jun 3rd, 2010
by Håkan Fleischer.
1 comment

Härlig dag! Solen skiner. Idag är det forskning för hela slanten som gäller. Min nya handledare och jag hade ett supermöte igår, och jag har ganska klart för mig vad som bör göras. Det har också rensats lite i rabatten när det gäller åtaganden och sådant.

Mitt forskningsarbete idag förde mig till roliga Internetstatistik.se som samlar en mängd rapporter, statistik och nyckeltal kring Internet. Roligt. Här finns bland annat Findahls rapport (pdf) (som jag citerar i min forskning) som visar att hälften av landets 4-åringar har använt internet år 2009. År 2000 hade hälften av 15-åringarna använt nätet. Här ser jag att internet används mest under eftermiddagen, att 15% av Sveriges unga handlar på nätet, hur många som har tillgång till bredband, hur många som använder telefonen för att se websidor med mera. På det stora, rätt roligt. Ibland – under fliken rapporter – dyker det också upp användbara guldkorn till min forskning.

I övrigt är dagen alldeles för solig för att helt ägnas åt skrivbordsforskningen. Med sol i sinne ger jag mig ut på stan, tar en cappuccino och läser examensarbeten i solskenet. Det är ändå ett fantastiskt jobb jag har! Att kunna välja var någonstans jag skall vara rent fysiskt, att kunna välja när jag ska jobba (i stort sett), och att dessutom få arbeta med att läsa högintressanta infallsvinklar på retorik (i det här fallet), ja, det kan ju faktiskt inte bli bättre.

Idag är jag också lite extra uppsnoffsad: Jag sitter i Juryn för PMC-galans prisutdelning ikväll. Jo jo.

Forska eller utveckla? Lyssna på sociala webben!

Apr 12th, 2010
by Håkan Fleischer.
No comments yet

NielsenWire har ett intressant inlägg idag om hur man kan använda sociala medier, exempelvis Twitter, för att scanna av ett marknadsområde. Inte minst är det vettigt att lyssna av den sociala webben när det gäller att förstå den kontext som ett visst fenomen som skall undersökas befinner sig inom.

Läs mer: Building a Better Burger? Try Social Listening for Product Development

← Earlier Posts