I huvudet på Håkan Fleischer Rotating Header Image

dator

The teacher’s laptop as a hub for learning in the classroom

Jan 7th, 2013
by Håkan Fleischer.
No comments yet

Artikeln tar sin utgångspunkt i en longitudinell studie där tre skolor följts under fyra år, i syfte att undersöka de förhållanden som råder när lärare och elever har fått var sin dator. Detta gäller bland annat lärarnas undervisning. Detta efter att ha uppmärksammat det vanliga problemet: Trots de många löftena om förändringar i undervisnings- och lärandekultur som ICT för med sig , är det inte särdeles vanligt att stora förändringar uppstår.

Implementeringen har fungerat väl på de tre skolorna, och datorn är en hub för användningen (som beskrivs som den klassiska, det vill säga att samla in information, artikulera kunskap, samla anteckningar och så vidare. Ungefärligen samma saker som står i min forskningsöversikt). Datorn är den hub varigenom allt annat arbeta kanaliseras: arbete med ipads, kameror, informationsdelning etcetera.

Författarna överväger skälen till denna lyckade implementering (trots att skolorna har mycket skilda socioekonomiska förutsättningar), och kommer fram till några saker. För det första har samtliga skolor i studien klara och tydliga mål och visioner för vad de vill åstadkomma med sin undervisning (inte med ICT i sig). Detta tror jag är en mycket väsentlig del av sanningen bakom en lyckad ICT-satsning: att den kretsar kring något som i sig inte har med ICT att göra. Det låter som en öppen dörr att slå in, men efter att ha sett mig om i skolsverige vet jag att så inte är fallet. För det andra har skolorna haft en konsekvent ledning, där mål och strategier (i enlighet med ovan) är levande i allt som görs och kommuniceras i samspel med personalen. För det tredje har man satsat ordentligt på professionsutveckling – dock är artikeln inte helt tydlig med vilken typ av kompetensutveckling man satsar på. För det fjärde har var och en av de lyckade skolorna minst en ”teacher champion” som förser personalen med modeller för hur ICT kan användas. Viktigt här var att se varje lärares behov och förmåga och supporta i enlighet med iden att göra små saker lätta att hantera, för att skapa lusten att utveckla sitt ICT-användande ytterligare.

Referens
Parr, J. M., & Ward, L. (2011). The Teacher’s Laptop as a Hub for Learning in the Classroom. Journal of Research on Technology in Education, 44(1), 53-73.

Så hittar du fritt utbildningsmaterial: 50 bra platser att börja med

Maj 3rd, 2012
by Håkan Fleischer.
No comments yet

Nätet kryllar av gratis utbildningar, om man bara kikar lite. Här har jag samlat 50 oumbärliga källor till nytta och nöje! Håll till godo!

Universitet

De här universiteten erbjuder resurser i form av texter, videor och föreläsningsserier.

  1. MIT Open Courseware: En av de största OpenCourseWare-tillhandahållarna på nätet.
  2. Princeton WebMedia: Gott om föreläsningar om bland annat politik, sjukvård, astronomi och annat.
  3. Carnegie Mellon Open Learning Initiative: Här finner du material om kemi, biologi, programmering och annat.
  4. Oxford Webcasts: Oxford – en av de mest prestigefyllda skolorna i världen. Få tillgång till deras högklassiga föreläsningar, symposium och diskussioner som hålls på campus.
  5. JHSPH OpenCourseWare: För den som är intresserad av hälso- och sjukvård.
  6. Utah State University: Inget stort universitet, men rejäl samling kurser i biologi och fysik bland annat.
  7. Tufts OpenCourseWare: Kurser i veterinär medicin? här är resursen!
  8. Webcast.Berkeley: Känt lärosäte som lägger ut videos från sina föreläsningar.
  9. Notre Dame OpenCourseWare: Material för kunskaper inom ingenjörskonst, matematik, fysik och programmering.
  10. UCI OpenCourseWare: Ingenjörsrelaterat, sjukvård och fysik.
  11. UMass Boston OpenCourseWare: Även här finns toppenmaterial inom det mesta!
  12. LearningSpace: Open University i Storbritannien som ger tillgång till ingenjörsrelaterade ämnen, teknik, vetenskapsteori och matematik.
  13. ParisTech: Med basen i Paris bjuds du här på riktig geek-kunskap.
  14. MIT World: Världskänt lärosäte där du får tillgång till MIT alumni och annat smått och gott från idel Nobelpristagare.

Föreläsningar

Enstaka föreläsningar från de allra bästa inom diverse områden.

  1. iTunes U: Genom iTunes får du tillgång till en hel värld av föreläsningar och hela små kurser. Min favorit är en om Heideggers fenomenologi. Här finns mängder!
  2. Forum Network: En PBS med föreläsningar om genetik, astronomi, neurovetenskap, fysik med mera.
  3. TED: TED är videotjänsten framför alla – här kan man spendera många timmar och framför allt bli inspirerad. Alla upptänkliga ämnen avhandlas.
  4. Lecture Fox: Här hittar du en god samling fria föreläsningar från universitet, allt relaterat till fysik, kemi, datorprogrammering eller matematik.
  5. Free Science and Video Lectures Online: En blogg som helt enkelt samlar fria lectures – allt enligt namnet. Bör följas!
  6. Videolectures.net: Det spelar inte så stor roll vad du letar efter, här hittar du 12,492 föreläsningar att välja på.
  7. Pop!Tech: Fria föreläsningar i pop-förpackning.
  8. Gel Conference: Presentationer från bland annat Nobelpristagare, visionärer och annat intressant folk.
  9. MSRI Videos: Renodlad matematikkälla från  Mathematical Sciences Research Institute’s site.

Instruktioner

Ibland behöver man helt enkelt en instruktion. Hur gör man?

  1. w3schools: Här finns instruktioner om att bygga websidor.
  2. How-to-Geek: Hit går man om man känner att man behöver lära sig något som kan vara en smula nerdigt.
  3. MuppetLabs: Lär dig programmeringstricks här.
  4. NetTuts: idel guider om webben, såväl programmering som design.
  5. Tweako: Teknikrelaterade guider, mycket hårdvara.

Mer utbildningsmedia

Videos, artiklar, interaktiv media.

  1. Nobel Prize Media Player: Lyssna på  kända Nobelprisvinnartal.
  2. NASA Multimedia: Rymdnördar hittar gott om material på NASAS välbyggda sida.
  3. National Science Foundation: Gott om material av hög kvalitet.
  4. National Geographic: Fantastisk media. Helt enkelt.
  5. Discovery Channel: Här finns videos som både är roliga och som har högt utbildningsvärde. Sålla.
  6. Nature: Kanske den mest kända vetenskapliga tidskriften i världen. Fantastiskt hög kvalitet på sitt material som kompletterar tidskriften.
  7. LiveScience: Håll dig uppdaterad på Ditt vetenskapsområde, läs artiklar och kika på videos så att du vet vad som är absolut senast på forskningsfronten.
  8. ResearchChannel: Tv-nätverk baserat på  University of Washington. Stor bredd.
  9. BigThink: Extremt stor variation. Tja, varför inte?
  10. Science 3.0: Häftigt ställe i form av online community där man delar vad man vet med andra för att lära kollaborativt. Riktigt kul idé!
  11. Wikiversity: Allt från föreläsningar till kollaborativa communities – här finns det.

Fria kurser

Fria kurser finns så klart från andra håll än universitet.

  1. NROC: The National Repository of Online Courses, or NROC, erbjuder matematikrelaterat material.
  2. Sofia: Kurser om bland annat statistik, javaprogrammering och geografi.
  3. PEOI: The Professional Education, Testing and Certification Organization International ger kurser inom bland annat biologi, botanik, elektronik och mycket annat.
  4. Khan Academy: Om man behöver friska upp kunskaperna i skolämnena matematik och annat, kan man gå hit och få god starthjälp.
  5. Connexions: Möjlighet att skapa sitt eget material och ta del av vad andra har skapat.
  6. Academic Earth: Här samlas ”teasers” av material givet vid universitet. Tjuvtittare, här är stället för er.

Texter

Nedanstående material är i textform: artiklar, lektionsplaner och annat.

  1. Google Scholar: Det ställe de flesta söker vetenskapliga artiklar på (om man inte är uppkopplad via ett universitet och har tillgång till andra databaser).
  2. Fathom: Texter från Storbritannien-baserade kurser, exempelvis Cambridge.
  3. PLoS: Samlingsplats med stor variation på textinnehåll.
  4. Wolfram Math World: Som namnet avslöjar – texter som behandlar matematik.
  5. OER Commons: Här finns mängder av lektoner och annat utbildningsmaterial för lärare. En botanisk trädgård att ströva i för den nyfikne pedagogen!

1:1, 1:2 eller 1:1,5?

Feb 14th, 2012
by Håkan Fleischer.
1 comment

Kryptisk rubrik, men den som är invigd vet att det handlar om förhållandet mellan antalet datorer och elever i skolan. Som de flesta känner till, drar en våg av 1:1 projekt över Sverige (Datorn i utbildningen, 2011) som ett resultat av satsningarna i Maine (Maine Learning Technology Initiative, 2010). Även i många andra delar av världen sprids 1:1 projekten nu i rask takt, bland annat Spanien, Portugal, England, Colombia, Israel och Nepal (The Worldbank Group, 2011). Forskningen visar att eleverna producerar mer material, blir mer självgående i sina studier och att de blir mer motiverade när de är i 1:1 projekt (Fleischer, in press). Emellertid börjar också signaler på att alternativa sätt att använda datorn i utbildningen kan vara fruktsamma på sätt som 1:1 inte klarar av. Själv är jag värderingsfri i detta, men tycker nedanstående resonemang är intressant.

Larkin (2011) visar nämligen i en pinfärsk studie att 1:2-lösningar (en dator på två elever) och 1:1,5-lösningar (hälften av klassen arbetar med varsin dator, den andra halvan blir instruerade i grupper, sedan sker byten), har två stora fördelar framför 1:1.

Den första fördelen Larkin (2011) tar upp är av ekonomisk karaktär. Hans forskning visar klart och tydligt att datorn används mycket mer intensivt i 1:2-lösningar, när de används. I somliga satsningar i studien har eleverna tillgång till datorn hela veckan, i andra endast 3 dagar per vecka. Studien visar att datorn används mer intensivt i klassrummet den tid den finns där, när eleverna är i 1:2-situationer. Omvänt kan sägas, att 1:1 datorerna i högre usträckning undviks att användas när de är tillgängliga. Detta gäller främst i situationer där eleverna inte har tillgång till datorn veckans alla dagar. Resonemanget är naturligtvis intressant för den som vill spara pengar på sin skola. Skolan får helt enkelt mer pedagogisk bang for the buck av 1:2-datorer.

Det andra huvudargumentet för 1:2 enligt Larkin (ibid.). är att eleverna samverkar mycket intensivare med varandra i sådana situationer. De lär sig mer kollaborativt och utvecklar på så vis sina färdigheter att arbeta i lag. Emedan 1:1 stimulerar produktion och motivation, visar det sig att den också motverkar samarbete i klassrummet:

During the periods of their use, the netbooks substantively  affected the social activity in three of the classrooms and affected the fourth classroom in a less significant way. Although the level of non-netbook social activity varied according to the task (e.g, individual reading activities, completion of tests, or group discussions) the level of social activity remained consistently and conspicuously low during all periods of netbook usage in class A (klass med 1:1 alla dagar i veckan, min anm) (Larkin, 2011, p. 116).

Vad man kan dra för växlar ur en enskild studie vet jag inte, och artikeln är behäftad med vissa metodologiska frågetecken. Resonemanget är emellertid intressant, eftersom det för in en central fråga: Påverkas den sociala dimensionen av klassrumsarbetet vid införande av 1:1 (svaret är givetvis JA), och hur skall eventuella obalanser som uppstår i såväl elevens som lärarens situation hanteras? I 1:1-klassrummet – som ju skapar avsevärt mycket mer självgående och motiverade elever, vilket ju är positivt – förskjuts exempelvis lärarens roll till att vara mer av en handledare och mindre ”traditionell” lärare. Om detta kan man tycka olika, sannolikt bland annat mot bakgrund av sin professionstrygghet. Själv tycker jag det är bra. Oavsett vad man tycker, måste såväl elevfrågorna (de om elevers sociala utveckling) som lärarfrågorna (de om yrkesrollen) tas tillvara vid satsningar på 1:1, 1:2 eller 1:1,5.

Referenser

Datorn i utbildningen. (2011). Framtidens lärande – Egen dator  Retrieved 2011-1-11, 2011, from http://www2.diu.se/framlar/egen-dator/

Fleischer, H. (in press). What is our current understanding of one-to-one computer projects: A systematic narrative research review. Educational Research Review. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.edurev.2011.11.004

Larkin, K. (2011). You use! I use! We use! Questioning the Orthodoxy of One-to-One Computing in Primary Schools. Journal of Research on Technology in Education, 44(2), 101-120.

Maine Learning Technology Initiative. (2010). About MLTI  Retrieved 2011-06-09, 2011, from http://www.maine.gov/mlti/about/index.shtml

The Worldbank Group. (2011). 1-to-1 educational computing initiatives around the world, from http://blogs.worldbank.org/edutech/node/558

 

Informationsteknologi som filosofi

Maj 5th, 2009
by Håkan Fleischer.
No comments yet

Hittade ett glädjande inlägg idag på elearnspace, som handlar om att teknologi inte är neutral, utan snarare bör betraktas som filosofi. Det innebär att man inte kan använda den som ”plug & play”. Och visst, som livsvärldsfenomenolog håller jag helt med.

Teknologin blir till en del av vår levda erfarenhet, till en förlängning av våra egna kroppar. Till detta hör inte enbart intellektet, eller kroppens kött och blod, utan här inbegrips även den hungrande, törstande, bekräftelsesökande människan. Den påverkar vårt sätt att agera, att se världen, såväl online som offline. Jag blir för övrigt mer och mer säker på att just den uppdelningen är irrelevant. Om teknologin är en del av vår levda erfarenhet, torde det för stunden vara ointressant huruvida jag just nu befinner mig vid datorn eller inte. Det är min tidigare levda erfarenhet och min riktning framåt som bidrar till att konstituera detta nu.

Jag citerar bloggposten:

It should cause educators to stop spouting silly things like “technology is neutral”. Technology is a philosophy and we MUST understand what it embodies, discuss its future impact, and explore what we are becoming.

Mind over machine

Feb 12th, 2009
by Håkan Fleischer.
No comments yet

Arbetet med avhandlingen går framåt. Den första halvan av artikeln är nu översatt. Behövde en kreativ dag för att få lite input att fortsätta arbetet med. Idag har jag läst Mind over Machine, av de smått klassiska bröderna Dreyfus & Dreyfus. Jag brukar göra en sammanfattande text på böckerna jag läser, och tänkte att jag likaväl kan använda den som recension.

Boken tar sin start i deras syn på hur tillgodogörande av en färdighet (skill) går till. Enligt bröderna sker detta i fem steg, varpå översta steget består i expertis. Expertisen kännetäcknas av ett närmast intuitivt förhållningssätt till den färdighet som utövas. Början av tillägnandet av färdigheten kännetecknas av ett exakt följande av regler. Boken tar upp vardagsnära exempel, och låter läsaren följa med i de fem stegen. De här stegen kan man för övrigt också läsa om i utmärkta On the Internet, av Hubert Dreyfus.

Boken går därefter igenom datorns funktionalitet, och kopplar detta sedan till frågan om Artificiell Intelligens (AI). En gedigen historisk genomgång av detta forskningsområde görs, och författarna sluter sig till – idag föga överraskande – att datorn aldrig kan klå det mänskliga sinnet. Vi får le lite granna, och betänka att bokens copyright-år är 1986. Boken ägnar ett avsnitt åt att visa på de olika sätt – bra och dåliga – som datorn kan användas i skolan. Tyvärr tror jag att vi ser alltför mycket av dåliga exempel på datoranvändning ute i våra svenska skolor idag, vilket väl säger en hel del eftersom boken är 20 år gammal, och man kan känna igen sig i ett och annat!

Hela boken andas Martin Heideggers filosofi, utan att nämna honom. Kan man sin Dreyfus, så vet man att Hubert har mycket omtyckta forskarseminarier om just Heidegger på Berkeley University, och hans helhetstänkande kring vad kunskap och lärande är andas livsvärldsfenomenologi. Boken är mycket välskriven, och är ett måste för den lärare som vill tänka till kring datorisering i skolan, trots att den är 20 år gammal. Den bevisar att gedigen filosofi i tillämpning håller länge! Jag ger den fyra bildskärmar av fem möjliga.

Fredagsmys i akademin

Nov 14th, 2008
by Håkan Fleischer.
No comments yet

Ja, nästan. Sitter och redigerar en hemsida, vi gör om Didaktisk Tidskrift till helt elektronisk från årskiftet. Jag står kvar som redaktör. I eftermiddag seminarie med en doktorandkollega som kör 90% seminarium (Go vickan!!), och sedan blir det till att gymma.

Efter gymmet är det läge att köpa två nya datorer. Det är inte en fråga om ifall hårddiskar går sönder, utan NÄR. Jag är glad att jag har backup på åtminstone det mesta. Puh. Vid senaste strömavbrottet hemma gick både moderkort och hårddisk sönder på den stationära. Köper en ny, ingen monstermaskin, och tänkte passa på att köpa en Acer Aspire one 160 för hela familjen att använda på resor och vid presentationer.

Det blir ju knappast mindre av den varan. Perfekt storlek, går ner i vilken väska som helst, hyfsad batteritid och väger runt ett kilo. Ska också köpa lite mer minne till min vanliga bärbara. Smärre shopping idag alltså.

Hade också tänkt att ge ett litet länktips. Nu när jag byter dator hoppas jag att jag ska få lite tid att katalogisera mina bilder, och bildbehandla lite mer! Hittade följande länk med en artikel skriven av min kollega Mattias Karlsson på Moderskeppet, som handlar om boktips rörande Photoshop helt enkelt.