I huvudet på Håkan Fleischer Rotating Header Image

samhällskritik

Hetsjakt mot lärarhögskolor, men Konstfack finns kvar

Feb 15th, 2009
by Håkan Fleischer.
3 comments

Nuvarande regering bedriver hetsjakt mot landets lärarutbildningar, samtidigt som man passivt ser på när Konstfack gör groda efter groda. Alla minns väl Odells installation på en psyk-akut nyligen. Nu tickar det fram uppgifter om klotter och skadogörelse i konstens namn, till en kostnad för dryga 100.000 kr. Det är hedrande att Kulturministern reagerade så starkt, hon kunde knappt andas av provokationen, enligt uppgift. Nu krävs bara att resten av ministrarna reagerar, så att Konstfack stängs ned. Hetsjaktens fokus kanske skulle förflyttas, från utbildningar som gör samhällsnytta, till utbildningar där studenterna lär sig vara samhällsfarliga anarkister? Kan detta vara rimligt? Kan det få fortgå? Bör rektor för Konstfack få reprimand? Bör handledarna i dessa examensarbeten – som godkänt planen för arbetet – få ha jobbet kvar?

Frågan kan tyckas onödigt provokativ, men grundar sig i det faktum att SL kommer skicka en faktura på 100.000 kr för händelsen. Betänk då följande: Konstfack, liksom andra högskolor och universitet, lever på statliga bidrag. Att pengarna går till att stimulera fram en välutbildad befolkning – även inom kulturområdet – är inte mycket att orda om. Kultur är bra för samhället. Men att statens pengar går åt till att betala böter och skadogörelse, kan det vara rimligt?

Händelsen i media: Aftonbladet, Dn, SvD

När kommer konspirationsteorierna?

Feb 13th, 2009
by Håkan Fleischer.
3 comments

Förfärligt med flygkraschen i Buffalo. En enorm tragedi för alla inblandade, och vilken tragedi för USA – två kraschade plan på några månader. Se också i nyheterna från Svd, Dn,

Jag tycker det är spännande att Apg29.se tolkade förra kraschen som att Gud höll sin vakande hand över planet, och att gud skulle hyllas istället för piloten (ni minns, han landade planet på Hudson River och inte en endaste person skadades allvarligt). Om vi nu skall vara konsekventa, vad anser den här bloggaren nu, när 49 personer (minst) dog? Att gud tog en dag ledigt? Att det råkade vara 49 människor som han sket i?

Jag undrar också hur lång tid det tar innan konspirationsteorierna kommer, trots att flygolyckan sägs vara väderrelaterad. Nån som redan nu kan hitta en dylik på nätet?

Debatten om kränkning och diskriminering har gått för långt

Feb 12th, 2009
by Håkan Fleischer.
11 comments

Debatten om kränkning och diskriminering har gått för långt. Jag är den första att skriva under på att man skall respektera sin motpart så långt det är möjligt. Jag är för jämställdhet. Jag är för jämlikhet. Ändå har det gått för långt. I artikeln på SvD blir nu en skola anmäld för att muslimska kvinnliga elever inte tillåts ha helt täckande kläder (så kallad niqab), med hänvisning till beslut av Skolverket.

Som lärare tycker jag det är helt uppenbart att jag måste kunna se ansiktet på den jag undervisar. En gammeldags lärare, som enbart orerar bakom en kateder, kanske skulle kunna mala på i sin drömvärld och inte bry sig om att titta i ansiktet på de han talar TILL. Jag däremot, talar MED eleverna (eller studenterna i mitt fall), är i ständig interaktion med dem, och läser hela tiden av små små signaler som ges via ögon, men också via mun, minspel, rynkningar och andra icke-verbala signaler. Om jag skall kunna göra mitt arbete på bästa sätt, och bana väg för exempelvis denna unga kvinnas lärande, är det rimligt att jag i min yrkesutövning får chansen till det. Dessvärre är inte det enda exemplet på när folk börjar skrika om diskriminering utan anledning.

Jag såg debatt i tisdags, som bland annat handlade om att en ung muslimsk kvinna inte kunde tänka sig att ha kortarmat på sitt arbete på McDonalds. Hon fick då inte jobbet med hänvisning till de hygienregler som finns på företaget, varpå McDonalds blir anmält. De anställda måste ha bara armar, så att de kan tvättas ordentligt vid matlagningen. Jag tycker det är upprörande att den här kvinnan ens har mage att göra en anmälan – och begagnandet av orden kränkning och diskriminering har överanvänts så till den milda grad att de dessvärre börjar bli urholkade. Det är väl helt uppenbart att McDonalds hygien-regler måste gälla? Skulle jag vilja ha en burgare som är tillagad utan att hygienen är säkerställd? Nej.

Naturligtvis överanvänds kränkning och diskriminering också av andra än invandrare. Att mina exempel skulle utgöra bevis för att jag enbart talar om invandrare utgör en bristfällig rapsodisk evidens (för övrigt, gott exempel på hur Humes induktionsproblem kan förklaras). Jag är helt säker på att begreppen missbrukas av vanliga svenssons – på högskolan händer det att vi blir anklagade för diskriminering av det enkla skälet att vi underkänner en tentamen! Så långt har det gått.

Det är farligt när orden kränkning och diskriminering överanvänds i situationer som i grund och botten bara handlar om sunt förnuft. Farligt, därför att vi måste kunna reagera med full kraft när kränkning och diskriminering VERKLIGEN ÄGER RUM. Jag förespråkar en värld i jämlikhet och jämställdhet. När invandrare blir diskriminerade i arbetslivet, exempelvis på grund av att de har fel namn eller brytning, då blir måste vi reagera, precis som i det fall där den med utländskt utseende förvägras inträde till nattklubbar. Allt annat vore ett utslag av strukturell rasism.

Låt oss då använda begreppen kränkning och diskriminering endast när det verkligen handlar om just det – för att få kraft bakom varje argumentation mot just detta. Annars blir snart – reell som fantiserad – kränkning något vi inte ens bryr oss om, något som försvinner i det allmänna bruset. Något förgivettaget och försanthållet. Det är farligt.

Edit: Det är beklämmande att rasistiska kommentarer haglar in på bloggen efter ett sånt här inlägg. Våra rasistiska pinsamma medborgare kanske inte har andra fora att tillgå? Jag raderar i vilket fall som helst konsekvent rasistiska inlägg – min blogg är inget forum för dylika åsikter. Mitt inlägg handlar om användningen av begreppen kränkning och diskriminering – vare sig de används av invandrare eller inte.

Kd och iphone-apps

Feb 10th, 2009
by Håkan Fleischer.
No comments yet

Läser Aftonbladet och konstaterar att det ännu en gång har brunnit i huvudet på en Kd-politiker, som tycker att statsministern (med sina näpna rådjursögon) skall avsluta sina tal med ett försynt Gud välsigne Sverige (se också artikel i DN). För hundingen, väx upp, ni religiösa. Det är över 2000 år sen en snubbe i vitt lakan gick omkring och hade två goda gåvor: för det första hade han munläder utav helsike, för det andra var han en skicklig trollkarl. Men ge upp! Det har gått 2000 år, och hans farsa (som enligt bibeln ändå är självaste Jesus samtidigt som han också är den helige ande??) skall välsigna landet? Skrattretande. Jag har svårt att förstå de grundläggande självkänsloproblem som åtminstone en del religiösa har som inte kan sätta sin tillit till mänskligheten, utan måste förlita sig på en extern gud vars existens aldrig kunnat bevisas? Jag råkar känna en några fantastiska människor som är religiösa, och låt mig säga till er: ni är fantastiska för att Ni är Ni. Inte för att någon guds godhet strömmar genom er. Ni är resultatet av Era levda liv. Er godhet är fantastisk, och gör er själva tjänsten att själva ta cred för det.

Förresten, om du har en Iphone kan jag rekommendera programmet IQTest som finns på Itunes store. Riktigt roligt test, bestående av 40 logiska problem att lösa på 40 minuter. Du får resultatet direkt efter testet. Tillförlitligheten kan säkert diskuteras, men frågorna har i alla fall samma typ av utformning som i alla andra test jag har gjort. Resultatet? Min blygsamhet förbjuder mig att berätta:-)

Jag hoppas på anmälning

Feb 5th, 2009
by Håkan Fleischer.
6 comments

Härförleden skrev jag ett inlägg som handlade om två saker: matsnusk och uthängda sexbrottslingar på nätet. Många reagerade och kommenterade matsnusket, och bara en det här med uthängningen. Jag tyckte det var spännande.

Ursprungsartikeln kom från SvD. Nu kommer en uppföljande artikel, som berättar att Datainspektionen sannolikt kommer att polisanmäla sajten. Jag ställde frågan i mitt inlägg, om inte detta var olagligt, coh fick en kommentar som gjorde gällande att om servern inte står i Sverige, kan inte svensk lag tillämpas. Nu kommer ett annat bud, som jag personligen tycker är mångt mycket mer rimligt:

Om brottet anses straffbart kommer myndigheten att polisanmäla hemsidan. Enligt Datainspektionen spelar det ingen roll i vilket land servern ligger – det viktiga är att personerna som driver sajten är bosatta i Sverige.

Jag hoppas på polisanmälan, och på att sidan åker ner snarast. Nej, jag försvarar inte sexualbrottslingar. Ja, jag tycker att det är vidriga handlingar dessa män begår. Men det spelar ingen roll. Brottslighet kan inte bekämpas med mer brottslighet, det leder bara till ökade samhällsproblem. Exakt på samma sätt som att dödsstraff inte har någon påvisbar effekt på befolkningen – hotet om dödsstraff minskar inte våldet i exempelvis de stater i USA där det är tillämpligt.

Jag har bestämt mig om Konstfack!

Jan 29th, 2009
by Håkan Fleischer.
6 comments

Jag skrev ju häromdagen att jag var kluven till vad jag tyckte om Anna Odells numer berömda konstkupp. Nu har jag bestämt mig. Den är inte värd vatten. Jag hade nog inte riktigt förstått omfattningen – att även privatpersoner hade blivit drabbade. Jag hade heller inte riktigt reflekterat över effekterna av ”installationen”: att människor i behov av vård fick stå utan, och dessutom blev försämrade i sina sjukdomstillstånd (enligt personal på sjukhuset). Påståendet som dök upp under Debatt i afton kittlar: Hitler var konststuderande – skulle utrotningen av judar kunna kallas en konstnärlig gärning och på den vägen legitimeras?

Om gränsen skall dras där konstfack och Anna Odell gör gällande, bör det faktiskt vara så. Konstutövning kan med deras mått inbegripa att göra andra människor illa. Om vi istället drar gränsen för provokationen där oskyldiga människors hälsa och väl blir lidande, skulle varken Hitler eller Anna Odell vara konstnärer. I övrigt är liknelsen helt totalt tokig, och naturligtvis inte särskilt genomtänkt. Men lite roligt är det med de där kommentarerna som rullar på skärmarna i bakgrunden. Jag lutar mig i vilket fall mot det sistnämnda – detta är inte konst. Det känns skönt att bestämma sig.

Anna Odell har nu enligt Dn blivit polisanmäld – helt rimligt. Konstfack lägger locket på och vägrar uttala sig. Om Anna Odell är feg i sin förvirrade konstutövning (och borde klippa sig och skaffa ett jobb), får Konstfacks ledning anses ryggradslös. Studenterna på Konstfack försvarar Odell – en naturlig psykologisk reaktion då man redan förpliktigat sin lojalitet mot den miljö man verkar i tack vare sin insocialisering i densamma (se gärna Cialdini för referens på detta).

Denna förpliktigandets princip kan man förövrigt lära sig mer om – tillsammans med fem andra principer – i min kurs om Konsten att övertyga. Se min hemsida för mer information om kurser i kommunikation och retorik (konstfack är välkomna som kund).

Dagens arbete

Jan 15th, 2009
by Håkan Fleischer.
No comments yet

Har en paus på jobbet och läser om att Skolverket nu gett klartecken till tio elitgymnasier. Personligen tycker jag illa om förslaget, som är leda till social skiktning, särskilt i den tid av regeringsstyrd hetsjakt som pågår på den vanliga, kommunala skolan. Personligen tycker jag att resurserna skall sättas in för att göra den vanliga, kommunala skolan än bättre. Förmiddagen idag har ägnats åt att producera ett bokomslag åt en kollega. Roligt när de egna bilderna kommer i bruk.

Har också förhandlat om ett nytt seminarie i kommunikation i samarbete med Jönköpings kommun. Slängde ut en trevare om min nya kurs, Konsten att påverka, och det kan väl tänkas att de hoppar på den så småningom.Våren kommer att bli trevlig!

Det säger väl sig självt?

Jan 12th, 2009
by Håkan Fleischer.
3 comments

För en tid sedan läste jag Gömda av Liza Marklund. Jag tycker det var en kul story, jag sträckläste boken. Emellertid drabbades jag inte av rödgråtna ögon, som nära nog alla kvinnor tycks gjort som läst alstret. Det väcktes också reaktioner när jag i bekantskapskretsen lät påskina att det naturligtvis var en roman som alla andra: en fejkad, men bra story. ”Nejdå, sa folket i bekantskapskretsen, det här är en sann historia”. Det står så på omslaget.

Minsann. Det låter lika sannolikt som att allt är sant i Svensk Damtidning. För vilken mamma vid sunda kroppsvätskor lämnar exempelvis sin dörr öppen, på vid gavel, trots att en psykopat jagat henne under lålng tid? Det är ett av scenarierna där jag vet att jag tänkte: ”Sure Liza Marklund, en sann historia. Pyttsan”. Hur man kan vara så korkad att man går på detta är fantastiskt. En roman för att dra in hyfsat med deg, det är vad det är. Och det är inget fel med det, men man borde vara ärlig med det hela. Jag tror inte Liza Marklund hade tjänat mindre med pengar om hon varit ärlig i sitt uppsåt från början. Hade hon läst min kurs i säljande kommunikaton för mig så hade hon vetat :-) .

Hur som, Liza Marklund försöker förklara sig i en artikel. Det går väl sådär. Hon har fått kritik för sin hänsynslösa bluff i en mängd medier, bland annat i Aftonbladet och Dn. Hon påstår också i en chat att det är en svensk tradition att plåga kvinnor. Skakar på huvudet, så urbota dumt. Kära Liza, fortsätt skriv deckare. Det är du bra på. Politiska inspel filtrerade genom böcker som utger sig för att vara något annat än vad de är, kanske du skall låta bli.

Andra bloggare om nyheten:

Lärande och nätet om tio år

Jan 7th, 2009
by Håkan Fleischer.
No comments yet

Nu är det nytt år, vilket inbjuder till att blicka framåt. Stephen Downes har skrivit en rejäl essä om framtidens internet. Eftersom jag är doktorand i lärande, och skriver om lärande i en digitaliserad livsvärld, kände jag mig manad att skriva något om detta. En framtidsprognos om var vi befinner oss i fråga om utbildning och användning av informations- och kommunikationsteknik om tio år. Håll till godo. (Inlägget är en återpostning, dels för att det är ett favoritinlägg, men också för att min ping-funktion inte fungerade när jag skrev det ursprungligen).

Utvecklingen på den tekniska sidan går stadigt framåt. Naturligtvis kommer tillgången till teknik och bandbredd ständigt att förbättras. Möjligheten att lagra data på små utrymmen till lågt pris utvecklas ständigt. Trådlösa bredband kommer bli alltmer tillgängliga. Datorer kommer att bli alltmer kraftfulla, portabla och sjunka i pris. Informations- och kommunikationsteknik blir en del i våra liv, införlivade i det mesta vi gör. Detta är en teknologisk utveckling som vi redan är med om.

Flexibiliteten och den allt större valfriheten tack vare digitala artefakter, kommer i hög grad också medverka till en kulturell förändring. Även denna har startat, men kommer att accelerera under de kommande åren. Den enskilda individen kommer bli alltmer befriad från behovet att använda en viss dator, ett visst program eller ett visst system. Eleverna kommer också bli befriade från sina klassrum. Under de närmaste tio åren kan man förutspå att ett sant oberoende av tid och rum kommer att äga rum. Även behovet av att ”låsa in” lärsituationen i särskilda LMS-system på nätet kommer försvinna (exempelvis Ping-Pong). Istället kommer lärobjekten utvecklas enligt standards, så att de kan implementeras i antingen existerande communities, exempelvis Myspace eller Facebook, eller i nyskapade. Det kommer för övrigt också bli enkelt för exempelvis utbildningsinstitutioner att skapa nya communities efter behov.

Lärandet kommer därför istället bli inbäddat i andra aktiviteter, såsom användning av sociala medier. Detta innebär att den personliga lärandemiljön kommer att vara helt individuellt utformad. Skolor och andra utbildningsinstitutioner kommer motvilligt få förflytta digitala lärandemoduler ut på andra arenor, genom att använda sig av standards där respektive elev eller student kan välja ut vad av skolarbetet som skall vara representerat på exempelvis facebook, och på vilket sätt, samt hur synlig aktiviteten skall vara för andra. Innehåll kan vara texter, bilder, video och audio, men kommer alltmer utvecklas till simuleringar. De simuleringsprogram som idag används inom exempelvis militären kommer att få pedagogiska tillämpningar.

Materialet förutsätter en hög grad av interaktivitet, där de lärande tillsammans utformar det slutgiltiga innehållet. Att lära i framtiden är en kreativ process, där slutmålet inte alltid är uppsatt i förväg, utan det snarare är processen som bedöms. Samverkan sker på så vis inte i grupper, där varje person har samma uppgift och samma mål, utan snarare i nätverk där var och en drar nytta av andra, som har andra mål. Detta innebär att samma lärandeobjekt kan användas av flera personer, som del i varierande sammanhang. Det blir en enorm utmaning för kommande utbildningsinstitutioner att släppa sitt innehåll mer eller mindre fritt på nätet. Troligen kommer den här utvecklingen ske stegvis, med universitet och högskolor i spetsen. Skolans roll går tydligt till en alltmer serviceinriktad funktion, där funktionen att lära ut till en viss examensnivå blir allt mindre betydande, och istället blir uppgiften att bedöma aktiviteter upptill en examensnivå alltmer central.

Det här innebär stora förändringar i konceptet av vad en skola är för något. Skolan behövs naturligtvis i framtiden, men kommer förändra karaktär till mer av en mötesplats, snarare än undervisningsplats, med följden att kommunikationsvetenskapen blir alltmer relevant för det pedagogiska fältet. Digitaliseringen innebär inte att läraren kommer försvinna. Det kommer alltid finnas behov – och måhända ett ökat behov – av i huvudsak två saker. För det första behöver elever och studenter bli bedömda på sitt kunskapsmaterial. På nätet samlar den lärande in material och skapar en dynamisk portfolio, men bedömningen av densamma måste alltid ske av en lärare. Framtiden kommer sannolikt inte ligga i digitaliserade tester av kunskap. För det andra behövs läraren som en guide vid sidan av som lär eleven eller studenten att se mönstret i aktiviteten som sker på nätet. Lärarens primära uppgift går från att lära ut, till att lära personen i fråga att lyfta blicken och se helheter och samband.

Intressanta onlineresurser:

(Texten är i sin helhet skriven med inspiration från Steve Downes utmärkta essä The Future of online learning: Ten years on).

Avkopplad uppkoppling

Jan 7th, 2009
by Håkan Fleischer.
No comments yet

Sven Karlsson uttrycker sin teknikfientlighet – sådan som oftast bottnar i rädsla – i en debattartikel på Aftonbladet.se. Han menar att 2 miljoner svenskar befinner sig i utanförskap, de är inte del i Internetgemenskapen. Som doktorand på temat Lärande i en digitaliserad livsvärld måste jag ta tillfället i akt och tycka till.

För att sätta sådana siffror i relief, kan nämnas att Mediarådet uppskattar att 97% av våra unga i Sverige (12-16 år) använder Internet på fritiden. 96% av desamma har mobiltelefon. Att i unga generationer tala om ett utanförskap är vilseledande. Sven Karlsson nämner ett strukturellt utanförskap, jag skulle snarare tala om ett självvalt utanförskap, ty samtliga medborgare (möjligen med undantag för äldsta åldringar) har möjligheter att delta i nätsamhället. För 10-15 år sedan var det både dyrt och kanske småkrångligt att koppla upp sig mot nätet, idag är det både billigt och enkelt. Rädslan för tekniken, som jag i grunden tror att Sven Karlsson har, är ofta obefogad. Idag används den mesta tekniken direkt ur kartongen, utan att instruktionsboken ens behöver läsas. Till somliga produkter FINNS inte ens en instruktionsbok, så pedagogisk är tekniken (exempelvis Iphone, åtminstone de som är inköpta i USA).

Så var det då detta med den ekonomiska aspekten. Fleischer kanske är oförskämd som säger att alla har råd att vara uppkopplade. Men låt oss då undersöka påståendet. Det är sant att de strukturella förutsättningarna nu är något sämre än tidigare, bland annat beroende på att möjligheten till skattesubventionerade datorer nu försvunnit. Dock har priserna på datorer dalat i motsvarande omfattning. Våra offentliga miljöer bidrar också med rikhaltiga möjligheter till uppkoppling, via exempelvis bibliotek. Det ekonomiska argumentet till självvalt utanförskap håller således inte.

Den sociala klyftan upprätthålls alltså genom ett självvalt utanförskap, och inte genom ett strukturellt dito. Som medborgare har man alltid ett val: det bästa är nästan alltid att försöka följa med utvecklingen, men aldrig utan reflektion. Ett annat alternativ är naturligtvis att själv välja utanförskapets tyranneri, men då får man stå för de konsekvenser som uppstår.

Martin Heidegger

Att använda nätet och mobiltelefoni och annan modern teknologi är däremot inget aktivt val som våra unga av idag aktivt och medvetet gör, åtminstone inte gemene man. Det är en del i deras naturliga attityd (jmf filosofen Edmund Husserl), och inget som över huvud taget behöver reflekteras över. Det finns där, och vi är riktade mot världen genom användning av de objekt vi har att tänka med. Datorn och nätet är för den unge inte något som behöver bemästras, det är en förlängning av deras sinnen, av deras kroppar, och av deras medvetande om sitt vara-i-världen. Måhända är denna  ställdhet (jmf filosofen Martin Heidegger) in i en naturlig attityd i själva verket inte naturlig, utan snarare kulturlig, ur ett biologiskt/naturvetenskapligt  perspektiv. Det spelar emellertid ingen större roll, då erfarandet av världen sker i den naturliga attityden, vari datorn och den moderna teknologin ingår.

Man måste alltid respektera andras val. Jag gör själv liknande val, det vill säga val som bryter mot strömmen. Jag väljer ibland att avvakta, att inte följa med strömmen. Det är en mänsklig rättighet, och utgör ett gott sätt att leva, under förutsättning att man förmår att reflektera över valet. Jag väljer dock i dessa lägen att försöka se det för vad det verkligen är, nämligen ett självvalt undandragande, och inte såsom ett strukturellt utanförskap. Det borde Sven Karlsson också göra.

← Earlier Posts Newer Posts →