Jag har tidigare skrivit ett inlägg om att använda RSS som en del i en quickstart för byggandet av ett Personligt Lärande Nätverk. Här kommer därför en fördjupad nybörjarguide om RSS-flöden och dess givna plats i omvärldsbevakning. Exemplet utgår från hur jag kan följa ett forskningsområde, och bli uppdaterad så snart något händer. Först måste jag dock prata lite om tekniken och programvarorna Du behöver för att kunna göra detta.
Tekniken och programmen
RSS (Real Simple Syndicate) är ingen ny teknik, utan har använts länge för de som vill följa med bloggar och andra dynamiska hemsidor. Såväl Internet Explorer som den bättre Firefox har inbyggt stöd för att prenumerera på så kallade Rss-flöden. Poängen är att du följer ett antal sidor, och får information via din rss-läsare så fort sidan uppdateras, vilket innebär att du alltså inte själv behöver besöka alla sidor för att se om ny information finns. Rss-flödet på en blogg eller annan sida hittar man enklast genom att leta efter en länk till rss-flödet, eller att leta efter följande symbol:
När du trycker på denna, och får upp sidan, tillfrågas du om du vill prenumerera på flödet. I Firefox kallas det aktiva bokmärken, I Internet Explorer något liknande. Om du vill använda din webbläsare som rss-läsare, räcker det att du nu väljer att prenumerera. Klart! För att följa rss-flöden kan alltså webbläsaren användas. Man kan också använda sitt e-postprogram i vissa fall, samt externa program. Det finns också tjänster på nätet, exempelvis Google reader, för att hålla reda på flöden. Det finns dock fördelar med att använda ett externt rss-program. Jag använder en smart kombination som följer.
På min mac på jobbet använder jag Netnewswire från företaget NewsGator. Här samlar jag alla mina flöden. När jag hittar något nytt flöde att prenumerera på (mer om hur du hittar och själv skapar intressanta flöden efter intresse nedan), klipper jag ut adressen när jag klickat på flödet, och går till programmet, klickar på subscribe, och sedan klart. Programmet bevakar nu sidan och meddelar när något nytt kommit.Som synes kan jag enkelt organisera vad jag bevakar i mappar.
Det fina med att använda program från Newsgator, är att man skapar ett konto på deras sajt när man installerar programmet, och därmed finns flödena också läsas från deras webbaserade nyhetsläsare. Om jag har läst ett inlägg på min Mac, blir inlägget markerat som läst även på webtjänsten. Jag har alltså full koll på vad som är obearbetat och inte, var jag än befinner mig. Nedan en bild på webbgränssnittet.
Som grädde på moset kan jag också använda mig av min iphone, Newsnetwire finns i en sådan version som fungerar ypperligt (om man uppdaterat Iphone till 2.0 så man har tillgång till app-store, men det har väl alla gjort vid det här laget). Om man använder windows-dator finns också program som samspelar med Newsgator, nämligen FeedDemon.
Hur används detta i forskningen?
Hur använder jag då detta i forskningen? Jo, på fyra sätt (minst). Det mest uppenbara sättet är att jag följer en del bloggar som behandlar mitt område. Att manuellt gå ut och besöka en blogg varje dag är kanske inget större arbete, men antalet intressanta bloggar fyller lätt på. Så, för det första följer jag KK-stiftelsens bloggar, samt ett gäng andra bloggar om webbpedagogik och e-learning. På bloggen letar du alltså reda på rss-flödet enligt ovan, och prenumererar. Klart.
För det andra prenumererar jag också på bloggsökningar på givna nyckelord, via exempelvis svenska bloggsökmotorn Knuff eller engelskspråkiga Twingly. Nedan har jag gjort en sökning på orden dator och pedagogik, och får möjlighet att prenumerera på ett flöde. Det betyder att varje gång en blogg – oavsett om jag prenumererar på just den bloggen eller inte – skriver ett inlägg som innehåller orden dator och pedagogik, får jag en notering om det. Om jag finner bloggen intressant, kan jag alltid välja att prenumerera på just den bloggen enligt ovan (den kan ju skriva annat intressant, som inte innehåller ovan nämnda ord).
För det tredje, och nu börjar det bli intressant, så börjar andra vanliga sidor – det vill säga inte bloggar – hålla sig med RSS-flöden. Exempelvis har Vetenskapsrådet två flöden, där nyheter om deras verksamhet skickas ut. Här kommer information om ansökningstider, medlemmar i styrelser med mera upp. En modernare form av nyhetsbrev, således.
För det fjärde, och det här är kanske mest aktuellt för forskare, använder jag flöden för att prenumerera på forskningsartiklar som är framsökta i Academic Search Elite. Vid Högskolan i Jönköping har vi tillgång till denna fulltextdatabas (liksom landets övriga universitet och högskolor), av forskningsartiklar från en nära nog enorm mängd tidskrifter. Vi har tillgång till dessa även när vi inte är vid högskolans datorer genom bibliotekets hemsida. När du söker fram databasen får du då ange det användarnamn och lösenord som du har vid datorerna på högskolan.
När jag gör en sökning, och ser att den är mitt i prick med intressanta artiklar, får jag möjlighet att prenumerera på just denna avgränsade sökning som ett rss-flöde. Det innebär, att så fort det i någon av världens mängder av vetenskapliga, peer-reviewade tidskrifter dyker upp en artikel som överrensstämmer med mina sökord, plingar det till i min rss-läsare! Närmast otroligt!! När du gör din sökning ser det ut så här:
Här blir det lite krångligt. Klicka på den orange symbolen för rss-flöde. Du får upp en bild som ser ut som följer:
Den inringade adressen (som du kan klicka på och få upp prenumerationsfrågan i Explorer resp Firefox) är den du klipper ut, och sedan klistrar in i ditt rss-program. Klart! När jag får noteringen i programmet, får jag också möjlighet att klicka på en länk, och får möjlighet att läsa eller skriva ut artikeln direkt.
Slutligen
Genom att använda rss-flöden kan jag vara uppdaterad med allt från privata bloggar i mitt område, till nyheter från nyckelorganisation och nya artiklar i en annan relativt svåröverskådlig publikationssfär. Jag har, genom att använda Newsgators program, alltid tillgång till dem. På min vanliga dator använder jag ett externt program, eftersom det ger mig lite mer finesser. När jag är på en dator på annan ort, loggar jag in och använder deras webbaserade läsare. Så enkelt är det! Håll till godo!
Idén om PLN – personliga lärandenätverk – är egentligen inget nytt. Ett PLN är helt enkelt ett antal personer som har samma intresseområden, och som lär av varandra och nyttjar varandras resurser. Det är uppenbart att framgång inom exempelvis affärslivet till stor del bygger på ett sådant nätverkande.
Tack vare sociala medier är det nu möjligt för lärare att bygga spännande och dynamiska PLN även utanför face-to-face situationer. Genom ett aktivt PLN får du som lärare tillgång till en stor mängd resurser, diskussioner, kunskap, ledarskapsstrategier och spännande sätt att implementera teknik i undervisningen. Problemet är att de allra flesta inte vet riktigt var de ska börja nätverka. Här kommer därför lite tips på utgångspunkter för den som vill börja bygga PLN på ett roligt och lättsamt sätt:
Twitter: Plattform för mikrobloggande som gör det möjligt för utbildare från hela världen att kommunicera med 140 tecken eller mindre. Möjliggör att dela resurser, diskussioner kring ”best practice” och att samverka. För mer info om Twitter, se den här videon.
Blogar: En fantastisk källa till information som tillåter utbildare att reflektera och diskutera om allehanda ämnen. Att börja blogga är lätt! Använd något av de vanligare verktygen Blogger, WordPress, eller TypePad. För mer information, se gärna den här videon.
RSS läsare: RSS står för ”Real Simple Syndication”. En RSS-läsare är ett verktyg som håller dig uppdaterad på innehållet på utbildningsbloggar, nyheter, wikis, podcasts på ett och samma ställe. Benom att prenumerera på RSS-flöden (feeds) skapar läraren ett individualiesrat flöde av information som kontinuerligt uppdaterar sig, och som är lätttillgängligt via program på datorn eller på telefonen. Om du som lärare skapar en blogg, har du också ett automatiskt eget RSS-flöde! Vanliga läsare för RSS är Google Reader och RSSOwl. Även här finns en video att titta på.
Wikis: En typ av websida som byggs i samverkan mellan intresseparter. Wikis uppmuntrar till informationsdelning och nätverkslärande. Låt dig inspireras av wikimodellerna på Educational Wikis och Wikis in Education. Kika gärna också på följande video.
Sociala bokmärken: Ett sätt att lagra, organisera och dela bokmärken till läranderesurser online. En bra tjänst att börja med Delicious, som också låter dig lägga till en beskrivning av resursen du sparar, och ger dig möjlighet att kategorisera och sätta etiketter på den. Lärare kan också gå med i grupper och få meddelande via e-post så snart det har lagts in nya bokmärken i gruppen. Mer om sociala bokmärken på denna video.
Facebook: Ett välkänt socialt nätverk som inte bara låter folk hålla kontakt med familj och vänner, utan som också ger möjlighet att ta kontakt med och interagera med experter. På sidan Facebook in Education finns mer information om hur du som lärare kan använda Facebook på bästa sätt.
Undersök, lek och ha roligt! Mitt tips till dig som är lärare och som vill prova: glöm gränserna mellan informellt och formellt lärande, var aktiv, dynamisk och samverkande, och få mängder av resurser, idéer, tankar och tips på hur du utvecklar din undervisning på bästa sätt.
Fick häromdagen reda på söksiffrorna till min splitter nya kurs Dialog, Coaching och Personlig utveckling vid HLK, Jönköping. Till höstens kurs har jag hela 148 anmälningar, vilket känns väldigt smickrande.
Konsten att tala II fick lite mindre ansökningar. Jag tror att det beror på att många av mina retorikstudenter inte bevakar kurskatalogen, då de allra flesta är ute och snurrar i arbetslivet igen. Dessvärre missade vi (jag?) att göra en riktad marknadsföring mot just dessa. Så, om du har gått första delkursen och vill efteranmäla dig, tveka inte – det finns platser!
15 april är sista ansökningsdag till högskolans kurser. I höst startar jag två helt nya kurser vid Högskolan i Jönköping:
Konsten att tala II är en naturlig uppföljning på Konsten att tala. I kursen fördjupar vi kunskaperna som erövrats under första delkursen, med möjlighet att arbeta med ett större projekt. Förkunskapskrav är Konsten att tala I.
Dialog, coaching och personlig utveckling vänder sig till studerande/yrkesverksamma som vill uppnå ökade kunskaper hur dialog och coaching som verktyg kan bidra till personlig utveckling, såväl i privatlivet som i yrkeslivet. Kursen är lämplig för alla som på ett eller annat sätt är i arbetsledande ställning eller som har en pedagogisk uppgift att fylla i sitt yrkesliv.
All information om hur anmälan går till finner du här.
P.S Jag är naturligtvis fortfarande inblandad i andra kurser, exempelvis Pedagogik A.
Måndag och tisdag är hektiska dagar på HLK, fyllda av kärnverksamhet: att starta kurser! Idag startar Samtalsmetodik, där jag har omkring hälften av föreläsningarna, plus delar av examinationen. Första gången jag är inne på den i form av fristående kurs – jag är däremot alltid inne på Lärarprogrammet och håller i föreläsningarna på Läraren i dialog. Imorgon börjar Konsten att tala, min retorikkurs. Fler anmälda än på länge – riktigt, riktigt roligt ska det bli!
Planerar också för kommande kurser: I höst drar Konsten att tala II igång, samt Dialog, coaching och personlig utveckling. Har precis öppnat en kartong från Studentlitteratur med 18 böcker som alla slåss om att bli kurslitteratur på nämnda kurser.
När jag håller föreläsningar om web 2.0 och lärande, är många lärare skeptiska. Än värre, somliga är direkt rädda för att prova nya sätt att använda Internet på. Lägg därmed till meningen ”och avancerade datorer till det här har ju ungarna redan med sig in i klassrummet – nämligen mobiltelefonerna”, ja, då blir det ofta mummel i salen. Mobiltelefoner skall ju av ren princip bannlysas enligt de allra flesta lärare.
Nå. Utmana dig själv lite! Här följer en bra presentation med goda argument om nyttan och hur du kommer igång med att använda sociala medier för lärande. Det mesta är tillämpligt i Sverige, även om en del är mer riktat mot verksamma på andra sidan Atlanten.
En lika stor del som att framföra sina tankar och idéer på ett övertygande sätt, är att organisera tankar och idéer dessförinnan. Nu när vi i stort sett ständigt är uppkopplade via bärbara datorer, netbooks och mobiltelefoner, finns fantastiska möjligheter att ta vara på de där idéerna som alltid dyker upp vid olägliga tillfällen. Visst fungerar det fortfarande utmärkt att ha ett anteckningsblock i fickan, men varför inte följa med teknikens utveckling? Och, med flera av nedanstående verktyg är det dessutom möjligt att dela på anteckningarna, vilket också gör att det är att tänka på som en pedagogisk resurs. 10 verktyg som låter dig göra just detta:
Evernote. Kraftfullt verktyg låter dig spara bilder du tar med mobilen, och text. Du kan klippa material direkt från nätet, använda via datorn eller mobiltelefonen.
Google Notebook. Anteckningsblock som också har tillgång till Google sök, bokmärken osv.
Zoho Notebook. Anteckningsblock som låter dig integrera ljud, video, html-kod, filer med mera. Konkurrent till Google apps.
UberNote. Ännu ett anteckningsblock, som låter dig maila eller skicka anteckningar via msn. Tillgång via datorn eller mobiltelefon.
WebAsyst Notes. Anteckningar som kan organiseras i mappar och delas med andra.
Notefish. Spara innehåll från webben, organisera och dela anteckningarna med andra.
Luminotes. Beskrivs som en personlig wiki-anteckningsbok. Du skapar anteckningar, som sedan länkas samman och organiseras i ett enkelt och snyggt gränssnitt.
FruitNotes. Anteckningsbok som tillåter att man ringer från mobilen och laddar upp ‘ljudnotereringar’. Tar också emot foton och videor, med möjlighet att dela materialet med andra.
Wridea. Anteckningsblock med kategoriseringssystem.
Net Notes. Ett tillägg i Firefox som låter dig spara anteckningar om webbsidor i dina bokmärken. Smart!!
Testade idag min Papershow för första gången. Papershow är, förenklat uttryckt, en digital whiteboard, där ritytan är ett a4-papper, som man skriver på med en bläckpenna. Från pappret styr man också sin presentation. På företagets hemsida finns gott om presentationsfilmer.
Kort sagt fungerar det så här: Pappret du skriver på är ett (dyrt) specialpapper, med en mängd små prickar tryckt på det i ett oregelbundet mönster. Pennan du skriver med, har en liten kamera inbyggd, som läser av det oregelbundna mönstret av prickar. Informationen från pennan skickas till datorn via blåtand, som tolkar informationen och skriver på tavlan (det vill säga på en bild projicerad i vanlig ordning).
Jag tyckte det var väldigt smidigt att använda. Jag hade skrivit ut min presentation på specialpappret, och kunde därifrån styra hela presentationen genom att med pennan markera vilken bild jag ville visa. Jag fyllde också i anteckningar på powerpointen, så jag fick en kombination av whiteboard och powerpoint. När presentationen var slut, lät jag programmet skapa en pdf-fil, som sedan distribuerades till deltagarna, med alla anteckningar på.
Pennan fungerar alltså med blåtand, och allt är inbyggt i den usb-dongel som kopplas till datorn. Systemet är plug and play, och datorn behöver inte ha blåtand – det sitter i dongeln. Pennan är skön att skriva med, och pedagogiken blir absolut lyft genom interaktiva presentationer med lite träning.
Med hjälp av Papershow finns verkligen förutsättningar att genomföra goda presentationer i enlighet med mina idéer i artikeln Death by PowerPoint.
Jag ger prylen 4 solar av 5 möjliga. Lösningen är grym, dock är pappret förhållandevis dyrt. Prylen kostar 1495, och finns att köpa i välsorterade kontorsbutiker.
av alla glada tillrop som kommer till mig via mail efter mina föreläsningar i veckan. Tack vänner, det värmer, och gör att jag kan tillåta mig att vara hysteriskt trött efter att ha pratat oavbrutet i flera dagar…
Just nu är det forskarutbildningskurser som gäller, och därefter några veckor ägnat åt min egen forskning. Vilken otrolig förmån att få arbeta med det man tycker är riktigt kul!
12 visitors online now 1 guests, 11 bots, 0 members Max visitors today: 33 at 07:01 am UTC This month: 33 at 09-03-2010 07:01 am UTC This year: 47 at 06-25-2010 11:20 am UTC All time: 47 at 06-25-2010 11:20 am UTC
Inlägg (RSS)