Forskning om 1-1. Företagande och undervisning om retorik, samtalsmetodik och personlig utveckling.
Ikväll syr vi ihop påsen, sista passet samtalsmetodik. Mina studenter ska få träna en hel del ikväll. Sedan får jag föreläsningsfritt på HLK några veckor – skönt. Tid att ägna sig åt forskning således, samt en och annan gästföreläsning på Högskolan i Halmstad. Alltid roligt att gästspela i nya miljöer.
Jag har tidigare sagt att Ipad inte kan användas till en 1:1 lösning, av den enkla anledningen att även om det är en helt fantastisk maskin (vågar jag påstå utan att just nu äga en), har den inte de möjligheter som krävs för en effektiv 1:1-satsning. Det är ju så att möjligheterna att använda fullskaliga program är begränsade. Kanske har jag fel. Å andra sidan kommer rapporter om hur Ipad-projekt verkligen förändrar hela den pedagogiska praktiken, och därmed kanske begräsningarna blir nya möjligheter istället? Låt mig citera Fraser Speirs, som rapporterar om ett Ipad-projekt:
What we’re reaching in some classes is the transformation stage. We’re seeing the iPad completely change the way that certain subjects are taught. Our best example so far is Art. I will write and share more about what we’re doing in Art over time but it’s fair to say that it is already far beyond anything I expected in the first year, let alone the first month.
Projektet verkar lovande, och illustrerar hur motivation ökar med hjälp av Ipad, samt hela undervisningspraktiker. Fraser rapporterar bland annat om unga som vägrar gå på rast för att matematikundervisningen är så rolig tack vara Ipad. Han talar vidare om att mängden läxor som blir ogjorda minskat drastiskt, och hur mängden glömda dokument och papper helt har försvunnit, av den enkla anledningen att de alltid är tillgängliga. Han rapporterar också om de mindre tekniska strul som ägt rum vid introduktionen.
Min egen utgångspunkt, postfenomenologi, slår fast att teknologin äger en intentionalitet. Det vill säga, hade Galileo Galilei varit Galileo utan sitt teleskop? Troligen nej. Hade dessa elever varit just de elever de är utan sin Ipad? Hade de format kunskap på samma sätt? Troligen inte. Därmed öppnas ett nytt pedagogiskt forskningsfält, med mängder av spännande och utmanande forskningsfrågor.
Följ projektets utveckling via Fraser Speirs.
Intressant artikel i SvD idag, som problematiserar hur och varför vi lär oss att läsa. Citat:
– Att lära sig läsa innebär en mental revolution för barnet. Läsningen sätter spår i både tankeverksamheten och känslorna, säger psykologiprofessorn Ingvar Lundberg, som är en av Sveriges mest erkända läsforskare och en av föredragshållarna under årets Bokmässa, som avslutades igår.
Min fundering, eftersom jag forskar om skolans datorisering, berör läsplattor. Enligt artikeln i SvD (och mina erfarenheter), påverkas hela människan av upplevelsen av boken och den skrivna texten. Som Ingvar Lundberg säger, den påverkar både tankeverksamheten och känslorna. En viktig poäng här är alltså att det är (också) tankeverksamheter och känslor utanför läsningen som blir påverkade. Boken konfigurerar kunskapsbildningen vid lästräning, men också annan kunskapsbildning. Ny forskning bör, utöver att fördjupa existerande perspektiv, också ge akt på vilka kvalitativa skillnader som finns mellan användning av traditionella medier och läsplattor i termer av konfigurering av kunskapsbildning, såväl vid läsandet som i andra kontexter.
IKT, teknik, bra böcker i all ära, men utan att väcka känslor hos era elever kommer ni ingenstans. Den lärare som lyckas bäst är den som väcker känslor, som får eleven att knyta handen i byxfickan, eller att dansa hem på vägen från skolan. Det handlar om att använda Patos som övertalningsmedel.
Att väcka känslor handlar mycket om att som lärare vara närvarande i stunden. Det handlar om att inte bara tycka det är okey att hålla en lektion, utan att just då se det som meningen med livet! Det handlar om att smitta över en entusiasm och närvaro på eleverna. Till viss del handlar det om att använda sin personlighet på rätt sätt.
Den lärare som vill arbeta på sin förmåga att väcka känslor har flera spännande hemläxor att göra. Den första är att utgå från sig själv: vilka egenskaper har jag som lärare som jag kan spela på, för att skapa känslor hos mina elever? Jag rekommenderar en rödvinsfilosofisk övning, där man skriver ner positiva som negativa egenskaper och väljer ut vilka av dessa man vill skruva lite extra på inför sin klass. Det handlar inte om att spela teater: det handlar om att vara säker på vilken del av personligheten man vill visa upp, och att göra det så renodlat och tydligt som möjligt.
För det andra bör han eller hon fundera över vilka känslor som skall väcks till respektive tillfälle, samt hur stark den skall vara.
För det tredje bör man fundera över vad i elevens värld som kopplar till just den känslan. Det kan handla om allt från socialt umgänge till läxläsning.
I det fjärde steget kopplar du ihop alltsammans. Du har ditt grundfundament som du använder – identifiera gärna ett par egenskaper hos dig själv du kan skruva på, så att du har en bred palett att arbeta med. Du vet vad du vill väcka för känslor och har också hittat vad det är som triggar den känslan hos eleven. Koppla ihop detta med ämnet du undervisar i, genom exempel, övningar, illustrationer, metaforer och liknelser. På så vis – naturligtvis också med ett gott undervisningsmaterial – har du stimulerat verkligt lärande, eftersom vi alla i grund och botten styrs av känslor.
Mer nyfiken på kontaktskapande kommunikation och kommunikationspedagogik? Besök mitt företag, Fleischer mentalism & föredrag.
Ögonen – Själens spegel sägs det. Om det är så sant vet jag inte, men jag vet att ögonkontakt är helt centralt för att skapa god kommunikation. För lite ögonkontakt bidrar till att du uppfattas som blyg, timid eller tillbakadragen, för mycket kan bli obehagligt. Lagom är alltså bäst.
Amerikanarna brukar säga att man skall titta med ”the sticky eyes”, det vill säga aldrig släppa sin motpart med blicken. Personligen tycker jag att detta är ett lite väl häftigt råd: det torde snabbt bli obehagligt. En liten poäng med detta finns dock: vi släpper kanske lite för lätt ögonkontakt.
När jag föreläser om och tränar personer i kontaktskapande kommunikation brukar jag skilja på tre typer av blickar: den professionella, den sociala och den intima. Poängen är att hitta ett sätt att ge rejält med uppmärksamhet till motparten, utan att du själv behöver känna obehag för att du ”tittar för mycket”. När du använder den professionella blicken låter du blicken vanda från öga till öga, och du växlar av genom att emellanåt fästa blicken i övre delen av ansiktet, exempelvis i pannan. På så vis håller vi god kontakt, men är inte och härjar i ögonen hela tiden. Att vi fäster blicken i övre delen av ansiktet beror på att motparten inte på så vis kan uppfatta dig som utmanande – pannan är helt enkelt inte intim.
Den sociala blicken vänder helt enkelt på steken. Man växlar mellan ögonen och nedre delen av ansiktet. På så vis täcker man in mer känsliga delar av ansiktet, framför allt munnen. Den här ögonkontakten använder man alltså i sociala sammanhang, när någon typ av band finns mellan dig och motpart. I ett strikt professionellt sammanhang, där man exempelvis möts första gången, kan den bli alltför utmanande. Så funderar du nu över den intima blicken? Well, det är den blick som växlar från ögonen och vandrar ner över kroppen så långt du vågar. Således ej lämpligt i yrkessammanhang.
Hur kan vi använda detta? När jag undervisar i samtalsmetodik är blicken en grundförutsättning för att etablera förtroende. När jag föreläser för lärare påpekar jag detta, som ett sätt att etablera god kontakt, vilket naturligtvis alltid behövs med eleverna.
Vill du veta mer om föreläsningar i kontaktskapande kommunikation? Kolla in Fleischer mentalism & föredrag
Skrev förra veckan ett inlägg om appar för iphone/ipod att använda i utbildningssammanhang, och lovade då att skriva om Podcasts för lärare.
En podcast är enkelt uttryckt en utsändning av ljud och/eller rörlig bild på internet. Poängen med Podcasts är att man kan prenumerera på dem, exempelvis via Itunes. På så vis kan man också alltid vara uppdaterad när nytt innehåll kommer. Det hela fungerar alltså lite som ett rss-flöde för ljud/film.
I utbildningssammanhang kan jag i all hast rekommendera Podcasting Directory.
Har du bra tips på samlingar av podcasts? Länka gärna i kommentarerna!
Har just läst ut ovan nämnda bok. Den får fyra stjärnor på amazon, själv skulle jag ge den två. Den börjar bra och intressant, men sedan blir den tjatig och lite upprepande. Ganska typiskt amerikansk bok, med en enkel idé som utarmas alltför mycket. Nå, kanske den är värd tre stjärnor om man är absolut helt nybörjare på Twitter.
Så här beskriver Amazon oken:
Since 2006, forward-thinking companies like Apple, JetBlue, Whole Foods, and GM have discovered the instant benefits of leveraging social media site Twitter to reach consumers directly, build their brand, and increase their sales. Some companies have whole teams of specialists whose only job is to respond to the tweets of consumers.
In this revised and updated edition of Twitter Power, online marketing guru Joel Comm explores the latest trends in how businesses and marketers can integrate Twitter into their existing marketing strategies to build a loyal following among Twitter members, expand awareness of their product or service, and even handle negative publicity due to angry or disappointed customers.
- Updated with thirty percent new material, including all the latest business applications for Twitter
- Includes new, recent case studies of companies at the forefront of the Twitter movement
- Helps you develop your own social networking strategy to meet your specific business needs
Twitter Power is a must-have resource for any business leader who wants to keep up with the social media movement.
Boken finns även att köpa på Bokus, och visst, för en hundring kan väl det vara okey.
Jag har skrivit det förr, jag skriver det igen: Det är något märkligt över att man prompt vill ha in datorer i klassrummet, samtidigt som man utelåser elevernas möjligheter att använda sin mobiltelefon. Tänk bara vad en Iphone eller Ipod kan användas till i undervisningen-
För det första har vi standard-applikationerna. Med webläsaren får eleven tillgång till en riktig websida var han eller hon än är, och inte en sida som är halvtafflig och anpassad för mobilskärmar. Med e-postklienten och kalendern håller sig eleven uppdaterad och synkad på information från skolan. Kartapplikationen kan användas för geografi- och samhällskunskapsundervisning, kalkylatorn är tillräckligt avancerad (det är ju faktiskt två räknare i iphone inbyggt) för de flesta behov, och anteckningsblocket har sin givna position. Med mera. Dessutom finns ju mängder av applikationer för en spottstyver (ja, ofta till och med gratis), som med fördel används i undervisningen. Bara några exempel:
Det här är bara ett axplock av hundratals appar som kan användas i utbildningssammanhang. Helt ärligt tror jag att det bara är fantasin (och viljan) som sätter stopp. Tänk till exempel på alla möjligheter som finns via poddar, direkt tillgängliga via Itunes. Om detta skriver jag nästa vecka.
Tipsa gärna på hur Du tänker dig att iphone/ipod eller mobiler av annat slag kan användas i undervisningen!
Då har jag lämnat in en helt omarbetad version av mitt artikelmanus, med arbetstiteln: A phenomenological understanding of web 2.0 as a learning phenomenon. Kanske får bytas till något klatchigare. Känns riktigt bra! Nu ska professorn ha synpunkter, och min biträdande handledare i Göteborg. Naturligtvis blir det bearbetningar, ett manus kan aldrig glida rakt igenom processen. Men, förhoppningsvis blir det tidskriftsinskick i september! Därefter fortsätter jag att slutföra min forskningsöversikt om 1:1 projekt, som också den skall skickas till tidskrift, förhoppningsvis innan året är slut.
Det har varit riktigt segt att omarbeta artikeln, eftersom jag egentligen har övergett det filosofiska spåret i min avhandling. Därför: Extra skön fredag med Champagne i afton!
