I huvudet på Håkan Fleischer Rotating Header Image

juni, 2010:

Sommarskjorta på – vad läser du om retorik då?

Håkan FleischerJapp. Sommarskjortan på. Äntligen lite värme. Är trött av en hektisk vår – tänkte jobba nästa vecka, och därefter ta lite semester. Resonemanget bygger på att grovplaneringen av mina nya kurser blir klara. Kommer som vanligt ta en vecka att intensivjobba med företaget också: Nya föreläsningar är på gång.

Veckan som gått har varit fantastisk. Ni som följer min twitter vet att jag var och lyssnade på James Randi, en hjälte i min värld sedan 13-års åldern. Efter hans föreläsning om den skeptiska hållningen fick jag en mycket kort pratstund, där vi ändå hann att dryfta en god idé. Att vara 81 år och åka på världsturné, tycker jag är strongt! Läs mer om James’ arbete här.

Men, bara för att det snart är semester vilar inte retorikintresset. Här kommer två lästips. För ett tag sedan skrev jag ju ett blogginlägg på temat Vill du få mycket sagt? Säg lite. Hittade på Professionally Speaking ett blogginlägg på samma tema som var väldigt läsvärt: In presentations, less is more. Något att tänka på, inte minst i akademiska kretsar. För den som har ytterligare lite tid över i helgen eller i sommar och vill botanisera i retorik och presentationsteknik, rekommenderar jag utmärkta Six Minutes: A Public Speaking and Presentations Skills Blog.

Hepp – nu är det helg!

Ser du mönster där det inte finns några?

Och varför gör du i så fall det? En mycket intressant artikel av världskända skeptikern Michael Shermer inleds så här:

Why do people see faces in nature, interpret window stains as human figures, hear voices in random sounds generated by electronic devices or find conspiracies in the daily news? A proximate cause is the priming effect, in which our brain and senses are prepared to interpret stimuli according to an expected model. UFOlogists see a face on Mars. Religionists see the Virgin Mary on the side of a building. Paranormalists hear dead people speaking to them through a radio receiver. Conspiracy theorists think 9/11 was an inside job by the Bush administration. Is there a deeper ultimate cause for why people believe such weird things? There is. I call it “patternicity,” or the tendency to find meaningful patterns in meaningless noise.

Spännande. Läs hela artikeln på Scientific American.

Se också en video med författaren: The Pattern behind Self-deception

P.S Ikväll agerar en annan världskänd, kanske den mest kända, skeptiker på scen i Göteborg. Japp. Jag talar om James Randi. Kommer Du till Göteborg? I’ll be there.

Presentation Zen Design

Presentation Zen, Garr ReynoldsHar just lagt till Presentation Zen Design i mitt resursbibliotek. Köpte boken först till läsplattan, och sedan i pappersform. Det här ÄR en sådan bok man vill ha möjlighet att bläddra i, inte tal om saken.

Presentation Zen Design är den naturliga uppföljaren till Garr Reynolds nära nog klassiska Presentation Zen. Den är inte lika bra som första boken, men sätter fokus på just design-aspekten av PowerPoint-bilder. För mig som inte har ett väl utvecklat estetiskt öga är den dock guld värd.

Reynolds gör inledningsvis en sammanfattning av sin första bok, går igenom typografi, att kommunicera med färger, och hur man använder bilder och video på ett engagerande och känsloskapande sätt i sin presentation. Vidare talar han om vikten att ständigt förenkla, renodla och ge utrymme för tomma ytor i presentationen.  Jag är helt säker på att presentationer blir avsevärt mycket mer känslomässigt tilltalande och estetiska genom att följa synpunkterna i den här boken. Jag ger den 4 transitions av 5 möjliga.

Se också:

Planera analogt, leverera digitalt

storyboardDet är lätt hänt att man sätter sig vid datorn när en presentation skall planeras, och gör arbetet direkt i PowerPoint eller Keynote. Emellertid har jag en känsla av att de bästa, mest kreativa presentationer först planeras på papper. Det är annars väldigt lätt hänt man gör mängder av punktlistor som så småningom inte kommer utvecklas, utan kommer presenteras just som punktlistor, vilket ju är det lättaste sättet att söva en publik (min uppfattning är att punktlistor snarare är ett manus, än en presentationsbild).

Jag kände att jag behövde en storyboard där jag kan rita och skapa en berättelse genom min presentation, så att en grovskiss är klar INNAN jag sätter mig vid datorn. Jag tänker mig att jag har fyra rutor per A4-sida, där jag också kan göra noteringar om exempelvis övergångar eller dylikt. Min tanke är att jag spiralbinder 30-40 ark i arbetsböcker för varje nytt projekt. På så vis kan man vara kreativ, slösa med papper, men ändå bevara de tidigaste idéerna. Således: manuellt, kreativt arbete med färgpenna och papper. Håll till godo: Storyboardmall för presentatörer!

Fucketi-helvetes-fuck

Fucketi-helvetes-fuck. Har köpt glaspartier för 45.000 som blivit uppsatta idag i bygget. Glasen har INTE de specifikationer vi blivit lovade, nämligen att de 2 fyrdelade sektionerna skall kunna skjutas ihop till en sektion. Istället har vi fått två partier med 2*2 glas med öppning i mitten. Precis hur fult som helst. Byggaren kippade lite efter andan när jag lät meddela att jag inte betalar en spänn för pryttlarna. Får se hur det går. Några pengar från min plånbok blir det inte för nuvarande lösning i alla fall.

Bygget går framåt

Bygget av Bergstugans Salong går framåt!

Hur du skapar en intresseväckande titel

Titeln på ditt föredrag är naturligtvis väldigt viktigt, likaså ditt huvudbudskap (som bör återspeglas i titeln). Steve Jobs menar att man skall arbeta med Twitterrubriker: det vill säga, kärnfulla och korta. Det ligger något i det.

Utmärkta bloggen Speaking about Presenting har en intressant post om hur man skriver en presentationstitel som gör att folk flockas runt din session på exempelvis en konferens. Titlar som attraherar åhörare utlovar bland annat fördelar, det vill säga är av typen ”Lär dig tio knep som…”, lovar att berätta en god historia: ”hör hur man kan tjäna 1 miljon på 90 dagar”, använder sig av det magiska talet tre: ”tre typer av talhandlingar som får dig mer omtyckt”, väcker nyfikenhet och som – naturligtvis – visar på att frågan som tas upp är viktig.

Blogginlägget är utmärkt – läs det här!

Snabbenkät: Hjälp!! Med eller utan kavaj i afton?

Sitter i jury för en utställning i kväll. Den bärande frågan just nu är: med eller utan kavaj? Fördel kavaj: Det är – tror jag – snyggare. Nackdel: varmt. Å andra sidan svalnar det framåt kvällen. Vad säger ni? Med eller utan kavaj?

Skön dag: forskning, examensarbete och juryarbete

Härlig dag! Solen skiner. Idag är det forskning för hela slanten som gäller. Min nya handledare och jag hade ett supermöte igår, och jag har ganska klart för mig vad som bör göras. Det har också rensats lite i rabatten när det gäller åtaganden och sådant.

Mitt forskningsarbete idag förde mig till roliga Internetstatistik.se som samlar en mängd rapporter, statistik och nyckeltal kring Internet. Roligt. Här finns bland annat Findahls rapport (pdf) (som jag citerar i min forskning) som visar att hälften av landets 4-åringar har använt internet år 2009. År 2000 hade hälften av 15-åringarna använt nätet. Här ser jag att internet används mest under eftermiddagen, att 15% av Sveriges unga handlar på nätet, hur många som har tillgång till bredband, hur många som använder telefonen för att se websidor med mera. På det stora, rätt roligt. Ibland – under fliken rapporter – dyker det också upp användbara guldkorn till min forskning.

I övrigt är dagen alldeles för solig för att helt ägnas åt skrivbordsforskningen. Med sol i sinne ger jag mig ut på stan, tar en cappuccino och läser examensarbeten i solskenet. Det är ändå ett fantastiskt jobb jag har! Att kunna välja var någonstans jag skall vara rent fysiskt, att kunna välja när jag ska jobba (i stort sett), och att dessutom få arbeta med att läsa högintressanta infallsvinklar på retorik (i det här fallet), ja, det kan ju faktiskt inte bli bättre.

Idag är jag också lite extra uppsnoffsad: Jag sitter i Juryn för PMC-galans prisutdelning ikväll. Jo jo.