Har just läst klart Kevin Hogans Science of Influence. Boken benämns som en naturlig uppföljare till Cialdinis smått klassiska bok Påverkan. Emedan den senare är tämligen konkret, är Kevin Hogan luddig, lämnar mycket lösa trådar och frustration åt läsaren i sina texter. Det märks att texterna från Hogan – de har vuxit till imponerande antal – kommer till snabbt och rapsodiskt. Ett och annat guldkorn finns förstås, och hans research inom psykologifältet är under stundom intressant och spännande, men dessvärre ej konsekvent. Om man refererar forskning, bör man också kunna vara konsekvent med sina referenser, och visa sig tillförlitlig fullt ut. Detta lyckas inte Kevin Hogan med, titeln Science of Influence till trots. Här blandas referenser från forskning till egna uppfattningar, med kopplingar som ibland är såväl långsökta som otydliga. Den som vill lära sig grunderna för påverkan kan med tillförsikt välja bort boken till förmån för Cialdini. Betyg: 2 bokmärken av 5 möjliga.
