För någon dag sedan skrev jag om första delen av tre under punkten förståelse i det retoriska arbetet. Då handlade det om publikanalys, nu handlar det om en situationsanalys.
I förra artikeln hävdade jag att det är viktigt att förstå publiken, dels för att nå fram med rätt budskap till dem, men också för att ”sätta sig in i talsituationen” på ett sätt så att Du som talare blir engagerad. Detsamma gäller situationsanalysen.
Situationsanalys
Det finns naturligtvis en mängd frågor att ställa sig för att få förståelse för den talsituation man befinner sig i. Här kommer ett axplock:
- Hur ser lokalen ut? Är den stor eller liten? Om den är stor, kan du då fixa så att publiken kommer så nära som möjligt?
- Hur fungerar ljuset? Om det är strålkastare, be att få prova innan – om man är ovan vid strålkastare kan man bli förskräckt över det faktum att man blir lite bländad.
- Hur fungerar ljudutrustningen?
- Är det en upphöjd scen, eller plant golv? Det är uppenbart att du kan förbereda för mer frekventa ”utflykter” i publiken om det inte är en upphöjd scen.
- Är rummet utsmyckat, eller är det ganska kalt?
- Hur står det till med ventilation och värme? Nödvändigt att veta för att planera pauser.
- När i programmet ska du tala? Är du ensam talare? Om inte, vem har talat innan? Efter? Om Mark Levengood har talat innan dig, kanske inte ordvitsar är bästa strategin för dig. Om publiken skrattat länge och väl innan, var inte ängslig. Du behöver inte toppa den upplevelsen genom att vara ännu roligare. Tvärtom, publiken behöver kontrast – därför kan du göra ett väldigt bra intryck som allvarlig i det läget.
- Vilket sammanhang befinner du dig i? Vilken ton förväntas?
- När på dagen pratar du? Om du är talare på en konferens, är det i början eller slutet av konferensen? Det är uppenbart att det är en dålig idé att visa film kl 14 dag två på en konferens, när alla ätit potatisgratäng och helstekt kotlettrad på buffé – om man nu inte VILL att de ska somna förstås.
Naturligtvis finns fler frågor att ställa sig om situationen. Det viktiga är inte exakt vilka frågor du ställer för att få förståelse, utan att din situationsanalys leder till att sparka igång tankarna.
