Ge mig två saker, och jag går automatiskt i semesterläge: En packe böcker, gärna skiftande genrer, och en småbåtshamn. Sen är jag nöjd. Småbåtshamnen i Torekov är alltid mysig, gjorde en utflykt dit, och passade också på att äta våfflor med hjortronsylt i Kattvik. Fantastiskt mysigt såklart.
Har läst en del också, men inte lika mycket som jag hade tänkt. Aldrig fucka upp av Lapidus svaldes de första dagarna på semestern. Helt okey, men kommer inte riktigt upp i samma klass som Snabba cash. Just nu läser jag Björn Hellbergs senaste Wall-deckare: Hedersmord. Hellberg är alltid ett säkert kort om man vill fastna i en bok. På sommaren brukar jag också läsa en del pocketar kring självförtroendeträning, KBT, personlig utveckling och sådant. Ni vet, sådana pocketar som finns i avdelningen köp 4 betala för 3. Jag tycker det är bra inspirationskällor till min coaching. Inget material kan användas rakt av vågar jag påstå, men genom att kika på uttrycken kan man ibland sålla fram sådant som också kan stödjas vetenskapligt, och samtidigt uttryckas på ett lättillgängligt sätt. De ger också inspiration vad det gäller problemområden att ta upp, och olika sätt att disponera sitt innehåll. De mest seriösa kan också innehålla referenser till mer vetenskapligt orienterade verk.
Därför har jag också läst en bok som på ett högst tveksamt sätt kopplar samman självförtroende med kommunikation. Grundtesen verkar vara – trots att författarinnan inte kan visa kopplingen – att om man följer goda regler vid kommunikation (sådana jag undvisar om), så får man betydligt bättre självförtroende. Frågan är dock varför man får det – här har författarinnan inga svar. Färdigheterna är de gamla vanliga: att sända jag-budskap, att ta ansvar för sina reaktioner, att ha ett tydligt kroppssspråk. Boken rekommenderas ej. Vidare har jag påbörjat en bok om motivation, men jag lade raskt ned den när jag insåg att författarinnan – psykolog och konsult – rekommenderade homeopati för att må kroppsligt väl. Där gick min gräns – större lurendrejeri än homeopati får man leta efter. När författarinnan dessutom påstod att det finns gott om forskning som stödjer att homeopati fungerar, slog jag igen boken för gott. Det är skamligt att ljuga sina läsare rakt upp i synen. Genom tiderna har endast en enda artikel visat positiva resultat för homeopati, genom experiment som har tillräckligt hög standard, vilket knappast räcker för att kullkasta den samlade medicinska expertisen hittills. Nå, läsningen går vidare till annat. Jag håller också på med Ann Bells utmärkta Exploring web 2.0 för tillfället. Inspirerande – kommer använda den till mina föreläsningar med lärare runt om i Jönköpings län i mitten av augusti tillsammans med Ulli – se hur glad hon blir när jag berättar att vi ska föreläsa ihop.
I afton: Harry Potter och Halvblodsprinsen.
