Forskning om 1-1. Företagande och undervisning om retorik, samtalsmetodik och personlig utveckling.
Kopplade av med en dag i Vadstena. Vännerna hade besök från Australien, så vi passade på att ta med henne (Nikki) på utflykt. Vi hade tur – det var bal och happenings i vadstena. Fotade en del. Här är lite av resultatet.
Nåväl. Fantastiskt väder, god picknick och senare också god lunch. På kvällen barbeque, gjorde en kalvstek med lite smått och gott. Parmesanbefängd risotto med grillade kammusslor till förrätt. Jag är nöjd med utfallet.
Resten av bilderna finns på min flickr-profil:
Jag blev rejält förvånad när jag läste Moderskeppets inlägg om Google similar images. En tjänst på Google som låter mig söka efter bilder av samma karaktär. Exempelvis: för att få en god ide om möjliga layoutideer söker jag på en bild av ett bi, och skriver in bee. Upp kommer bilder på tecknade bin, och på foton. Jag vill se lite varianter på tecknade bin, varpå jag väljer en av bilderna, trycker på similar images, så sorteras bilder ut som är tecknade, eller åtminstone i samma stil. Fungerar i stort sett hundraprocentigt. Ett annat exempel: Jag gör en generell sökning på ”telephone”. Jag får upp bilder på mobiltelefoner, tecknade bilder på vanliga telefoner, foton på telefoner av gammal stil med nummerskiva. Om jag då vill ha den sistnämnda typen av bild, klickar jag på similar images, och får upp röda telefoner med nummerskiva. Precis hur coolt som helst! Google har en presentationsvideo:
p.s Gör gärna sökningen med just ”telephone”. Resultatet är häpnadsväckande!
Ja, det låter kanske konstigt. Är Håkan deprimerad? Inte alls. Jag har bara kommit till insikt att varat-i-världen konstituerar sig genom ett antal existentialer, exempelvis vår omsorg om tingen. Vi pysslar med tingen, har en omsorg om dem, är beroende av att deras tyg- och don-het är stabila över tid.
En annan existential som konstituerar vår i-världen-varo är döden. Utan döden närvarande i livet skulle det helt enkelt inte finnas ett behov av tidslighet, temporaliteten växer ur döden. Tänk så mycket som skulle vara satt ur spel, utan tidslighet! Skulle det någonsin kännas befriande att ha genomfört en uppgift? Nej, ty genomförandet lever på en tidsaxel – det är betungande intill den tid man inte genomfört sitt arbete. Men om oändligheten fanns där framför oss, skulle det inte vara betungande att inte genomföra sitt arbete, ty det finns ju då alltid tid att göra det.
Nuet kan definieras som skärpunkten mellan vår erfarna historicitet och förväntan inför framtiden. Lycka är att leva sitt liv i nuet, på ett egentligt sätt (jmf Nietchze) . Utan döden fanns inget nu.
p.s Idag har genomgång på min forskningsartikel som nu är helt skriven utifrån Heideggers filosofi. Närmare bestämt har jag använt Martin Heidegger för att analysera fenomenet web 2.0 ur ett lärandeperspektiv. Spännande.
Skriver om min artikel med en tydligare utgångspunkt i ontologiska spörsmål om web 2.0. Utgångspunkten än tydligare i Heideggers fenomenologi, vilket jag är glad för. Det innebär sannolikt att jag blir ytterligare lite sen med artikeln, men å andra sidan blir den inte svajig i nivåer.Artikeln kommer ta sin utgångspunkt i frågan om huruvida web 2.0 kan betraktas som ett ting eller ej. Därefter kommer konsekvenser för varat-med-andra (mitsein) diskuteras.
För att fira beställde jag två böcker jag behöver läsa:
Har just lämnat in mitt paper på forskarutbildningskursen i informationssökning. En fantastiskt nyttig kurs! Jag trodde jag var duktig på att söka information. Jag hade fel. På kursen har vi lärt oss allt om databassökningar (specialiserade på forskningsmaterial), och slutuppgiften har bestått i att göra en komplett orientering på sitt egna avhandlingsområde. Fick börja om tre gånger på uppgiften – det handlar inte bara om att söka på rätt saker, utan också på rätt sätt. Jag byggde ett arbetsflöde där jag känner att jag får hyfsad koll på vad som finns inom mitt område i termer av artiklar, böcker, institutioner, konferenser, bloggar, tidskrifter med mera. Jag har dessutom skapat stående sökprofiler som signalerar mig när något nytt vetenskapligt alster publiceras. Jag är nöjd – jag har redan börjat använda en del av materialet som jag alltså tidigare missat.
Jag vågar påstå att om man har tillgång till dessa databaser (man måste normalt sett ha ett konto vid något universitet) och kan konsten att skumma igenom stora mängder text, samt ha rätt kunskap i informationssökning (det är lätt att gå in i databaserna och hitta noll och intet om man gör fel), kan man bli väldigt påläst inom i stort sett vilket område som helst väldigt snabbt.
De böcker jag använt för att lära mig informationssökning på proffsnivå är, som alla högskole/universitetsstudenter borde läsa är:
Fantastiskt användbara, och inte enbart för forskningsdatabaser, utan också för den ”fria webben”.
Har flera veckor funderat på att vara med i fototriss. Denna vecka blir det premiär, på temat Baksidor.
På fredagens seminarium uttryckte professor Mohamed Chaib något väldigt viktigt: I pedagogisk forskning tenderar vi att överanvända begreppet förförståelse. Hans poäng – vilken jag håller med om – är att förförståelsen är i den existensiella fenomenologin (och hermeneutiken) uttryckt som en grundförutsättning för att överhuvud taget förstå världen. I forskningssammanhang är det vanligt att forskaren redogör för sin tidigare yrkesverksamhet, eller på vilka andra sätt forskaren har relation till forskningsfältet. Detta menar jag handlar snarare om en förståelse än en förförståelse för forskningsfältet. Det är viktigt att hålla sig kritisk till detta, då forskaren i stort sett alltid utgör en del av det fenomen som studeras.
Dock, förförståelse är något annat, mer djupt liggande. Jag menar att förförståelsen av världen innefattas i den naturliga attityd vi har mot världen, med vilken vi vänder oss mot fenomen. Den naturliga attityden är helt oreflekterad och också beroende av det sätt vi är ställda in i världen (jmf Heideggers ställdhetsbegrepp), och inte av den direkta erfarenhet vi har av fenomenet som skall studeras.
Låt oss därför i pedagogisk forskning använda oss av rätt begrepp när vi beskriver forskarens del i det fenomen som studeras: förståelse.
Det låter för bra för att vara sant, men aftonbladet annonserar uppenbarligen ut biljetter. Gjorde en testsökning, och jodå, jag skulle kunna få en biljett för den pengen. Låter misstänkt bra, men tydligen sant. Bokning skall ske under innevarande helg. Hum. Får fundera. Helt klart lockande – New York är så fantastiskt!
Igår skrev jag och undrade över en tjänst som kunde samla mina bokmärken och rss-flöden och gärna annat godis på ett och samma ställe, eftersom jag jobbar på olika datorer. Idag ser jag hos Tommy K Johansson en artikel om iCloud – en virtualiserad dator där allt ligger i det så kallade molnet.
Jag citerar Tommy:
Poängen med iCloud är att din “dator” hamnar i molnet. Du är inte längre beroende av hårdvara, utan kan använda vilken dator som helst för att logga in på ditt system. Här har du dina filer och dina program som du använder. Jag har sagt det här flera gånger tidigare, men kan återupprepa det: jag tror att det mesta kommer att hamna i molnet i framtiden. Lokalt installerade program är på väg ut. iCloud visar att även våra operativsystem är på väg in i molnet. Snart kommer våra datorer bara kräva något enkelt OS för att dra igång och öppna upp en webbläsare i helskärmsläge.
En stor fördel med att iCloud körs i molnet, är att det blir väldigt lätt att dela med sig av dokument och filer. Det här har Xcerion tänkt på från början, så att många applikationer är förberedda för att låta användaren dela med sig till andra iCloud-användare.
Verkar helt klart lovande! Återkommer med testresultat
Har en liten miniuppgift på forskarkursen om informationssökning. Jag gör en sökning som ser ut som följer:
+”philosophy of education” +”web 2.0″ +phenomenology
Sökningen görs på fyra stora sökmotorerna. Följande antal träffar fördelar sig enligt nedan:
Msn Live: 8550 träffar
Google: 3170 träffar (obs: Ej Google Scholar)
Yahoo: 1830 träffar
Ask.com: 596 träffar
Sett till de tio översta träffarna i respektive sökmotor (40 totalt), är 26 helt unika. 2 sökresultat är representerade bland topp tio i samtliga fall (totalt 8 träffar av de 40). Ytterligare tre träffar finns med i två av de fyra topp tio-listorna (det vill säga 6 träffar av de 40). Totalt 31 olika träffar av 40 möjliga. Man kan gott säga att sökmotorerna skiljer sig åt!
Rejäl variation mellan sökmotorerna således. Jag gick djupare in i Msn Live, och konstaterar att – om man söker vetenskapligt arbete – är sökresultaten värt mycket lite. Bland topp tio är endast en träff relevant för mitt arbete – en sida som ger mig en sammanställning över tidskrifter inom mitt område. Samma information hade jag dock kunnat hitta genom sökning i tidskriftsdatabaser istället.
För den som söker vetenskaplig information utanför tidskrifts- och biblioteksdatabaser rekommenderar jag istället så kallade Academic Subject Guides. Även här varierar kvaliten, men den är generellt högre. Här kommer några tips på dylika sidor:
Dock, min erfarenhet är att inget slår tidskriftsdatabaser. Alla har dock inte tillgång till sådana via högskolebibliotek, så… håll till godo!
