Snacka om otacksamhet. Läser om mirakellandningen i New York (se även artikel i SvD). Otroligt. Piloten lyckas sätta planet mitt på Hudson River, och räddar samtliga 155 passagerare. Och så snackar stolleprovet på agp29.com att Gud skall tackas. Jag skulle väl snarare tacka piloten för utmärkt insats. När vi börjar glömma bort människan till förmån för en gud vars existens aldrig någonsin kunnat bevisas, då är vi farligt ute. Då är inte steget långt till att inte bara glömma bort, utan också att förakta andra människor, något som skapar exakt motsatt effekt till vad denna icke-existerande gud påstås vilja åstadkomma. Även Kristoffers blogg reagerar på dessa dumheter. Nåväl, bloggosfären är ju som väl är fri.
Jag lovade en uppdatering efter spikmatteliggandet igår. Det jag märker idag är att jag har sovit osedvanligt gott, vaknade skönt till min ljusklocka, och är på ett strålande gott humör. Säkerligen finns det en rad andra faktorer som skapar detta goda humör. Jag brukar fungera bättre rent mentalt dagen efter träning, exempelvis. Experimentet med spikmattan får gå vidare.

I de religiösa skrifterna står att människan är för enkel för att förstå det gudomliga. Är det inte att ta sig vatten över huvudet att tro att man skulle kunna bevisa det gudomliga? Varför antar du att allt som existerar kan mätas eller upplevas med våra fem sinnen? Vi blir dagligen bombarderade med partiklar så små att de går rakt genom jorden. Partiklars massa å energi varierar med beroende på hastigheten (relativitetsteorin). Forskarna förstår fortfarande knappt hur elektricitet uppstår ibland molnen, vi har inte hittat liv i universum trots att de flesta forskarna anser att där finns liv. Med ditt resonemang kan det inte finnas liv i universum eftersom vi inte har hittat något hittills. Vem är det egentligen som påstår saker? Man kan inte påstå att det inte finns liv i universum bara för att man inte hittat det. Det är ju till och med sannolikt.
http://www.physicsforums.com/archive/index.php/t-188309.html
Varför skulle det då inte kunna finnas någon gud? Jag säger inte att han finns. Bara att du är naiv som anser det vara bevisat att han inte finns.
Janne,
Du skjuter fullständigt över mål här, och du tycks inte ha tänkt igenom ditt argument riktigt ordentligt. Det går nämligen inte bevisa att något inte finns. Hur skulle det gå till? Fundera en stund. Hur skulle du leda i bevis att Loch Ness-odjuret INTE finns? En omöjlighet.
Det är ju så att den som påstår att något finns alltid äger bevisbördan. Således är det upp till Dig och andra att bevisa Guds existens. Något sådant bevis har genom världshistorien aldrig kunnat presenteras, vilket gör att det är högst sannolikt att Gud inte finns. Inte omöjligt, det erkänner jag, men fullständigt löjligt osannolikt. Att människor hänger upp sitt liv på en sådan illusion ter sig mest tragiskt och beklagansvärt, enligt mig.
Vidare gör du också ett annat grundläggande misstag, nämligen att endast det mätbara kan bevisas existera med vetenskapens hjälp. Den klassiska logiska läran – från början byggd av Platon – gör gällande att det går leda slutsatser om icke observerbara fakta bland annat genom uppställningar av deduktioner. Såvida premisserna i en sådan deduktion är riktiga, blir slutsatsen också riktig och sann, även om den berör något som inte är observerbart, eller möjligt att erfara med sina fem sinnen. Detta är kärnan i all vetenskap (till skillnad från religion), nämligen att utifrån kända, systematiskt kontrollerade fakta med hjälp av logik kunna uttala sig om det hittillsvarande okända. Inga bevis för guds existens som faller inom vad vi kallar vetenskap har någonsin kunnat presenteras. Det är inte en åsikt, det är ett faktum.
Janne, får jag rekommendera dig lite grundläggande vetenskapsteoretisk litteratur? Chalmers utmärkta bok ”Vad är vetenskap egentligen” kanske skulle passa bra.