Körde igår igång coaching-gruppen för talängsliga i Jönköping. 10 personer, några kommer att tillkomma. Vilket skönt gäng den här gången! Jag tror vi kan nå nya höjder. Kontraktet med deltagarna är enkelt: Om de är beredda att lägga ner riktigt med arbete i 9 veckor, och jag menar verkligen att arbeta med sig själva, så ställer jag upp med alla de resurser jag har till mitt förfogande.
Som jag betraktar talängslan finns tre typer av hinder att komma över.
- Emotionella hinder, det vill säga känslor inför att tala. En del av de nedbrytande känslorna kommer långt innan talet skall äga rum, en del kommer i samma ögonblick man ställer sig upp. Under coachingen kommer vi arbeta med att identifiera känslan och dess anatomi, samt faktiskt, på väldigt praktiskt vis, förändra den. Vi lär oss att koppla positiva känslor till tanken på att tala, istället för negativa.
- Kognitiva hinder, det vill säga tankemässiga hinder. Jag förklarade igår varför positivt tänkande tyvärr inte fungerar i sådana här sammanhang, utan snarare EXAKT tänkande är vad som krävs. Det vill säga, exakta målbilder av hur det är att tala, och inlevelse i dessa. Min grupp fick igår i uppgift att arbeta med en väldigt detaljerad målplanering, för att förändra sitt tänkande från att vara (desperata försök till) positivt tänkande (desperata eftersom man ”vet” sedan tidigare att det inte fungerar), till väldigt exakta, målande och motiverande bilder. Under den här rubriken kommer coachingen också inrikta sig på olika sätt att bygga motivation
- Instrumentella hinder, det vill säga brister i de faktiska förmågorna. Här kommer vi reda ut hur man lägger upp talet i en bra struktur, hur man använder sig av språket för att skapa rätt stämningar och så vidare. Retorikens sex nyckelfaser går vi igenom här.
De som vill i gruppen får också tillgång till hypnocoaching på enskild basis.
Nu är vi igång med höstens mest meningsfulla jobb! Underbart!
