Tärningsspelaren, av Luke Rhinehart (pseudonym för George Cockcroft). I korta drag går boken ut på att psykiatrikern Rhinehart tröttnar på tristessen i sitt liv, och låter slumpen ta över hans beslut. Det första beslutet består i att våldta grannfrun, vilket han med tärningens överinseende gör utan samvetskval. Rhinehart går djupare och djupare in i tärningsvärlden, våldtar, flyttar från frun, mördar, visar upp multipla personligheter, allt efter tärningens behag. Under läsningens gång får man följa Rhineharts utveckling från en grå psykiatriker till en exentrisk, men schizoid, tärningsmänniska.
Boken rönte stor uppmärksamhet i början av 70-talet, med sin anti-psykiatriska ton. Den har fått utstå skarp kritik för sin lättvindiga syn på våldtäkt, mord och sexuell utlevnad. På boksidan har den via 44 recensioner fått dryga 4 i genomsnittligt betyg. Själv nöjer jag mig med att ge den 3 tärningar av 5 möjliga, helt enkelt efter att det blir lite enahanda läsning efter ett tag.
Förresten, något helt annat. Visst måste det vara möjligt att ligga sig till ett skivkontrakt i Sverige? Det är den enda rimliga förklaringen till att en pajas som Håkan Hellström kan ge ut musik. Karln kan inte sjunga och texterna är undermåliga. Texter i stil med ”känn ingen sorg för mig göteborg” lirar i samma division som Martins one-hit wonder med ”ålar som vrålar, fiskar som viskar”, eller Strömstedts pinsamma ”jag betalar mina räkningar i tid, det ger mig frid”….
Imorgon är det dags för examination på andra obligatoriska forskarutbildningskursen, nämligen Kvantitativa analysmetoder (dvs statistik). Gottigheter som korrelationsmått, hypotesprövningsmetoder, regressionsanalyser och faktoranalyser skall avhandlas. Egentligen borde jag känna mig nervös, för det är inte min grej. Men jag har de senaste två veckorna fokuserat och lurat mig själv att bli en siffernörd, så jag tror att det kommer gå vägen. När man vet hur man ställer om hjärnan för att motivera åt ett visst håll, ja, då är det lätt. När det gäller motivation är det viktigt att ha en tydlig målbild klar för sig hela tiden, och dela ner vägen fram dit i småsteg. Låter självklart, men ofta har vi bara ett DIFFUST mål. Att uppleva det tydligt är viktigt. Att dessutom kunna plocka bort de negativa tankemönstrena så fort de dyker upp är en annan viktig komponent för att kunna totalt gå in i något man egentligen är ointresserad av. Googla gärna på 
Jag erkänner. Jag är grillfanatiker. Eller rättare sagt Barbeque. Grillning i Sverige är, enligt mig, underutvecklat. Det absolut vanligaste är direkt grillning av tunna köttstycken. Barbeque däremot ger en betydligt långsammare matlagning, med eller utan rökinslag, och i stort sett alltid under lock, vilket ger lägre temperatur och saftigare mat.
