I huvudet på Håkan Fleischer Rotating Header Image

december, 2007:

Invited to

Så var det dags att hälsa på kollegan Labero på Rondo i Göteborg, för att bevista Invited to Labero. Joe har kört föreställningen för inte mindre än dryga 75.000 betalande gäster, och gör sista giget på nyårsafton. Därefter lite vila, för att därefter kliva in i en ny magisk roll – som pappa!

Som vanligt på Joes föreställningar är allt i arrangemanget i toppklass. Mat, personal, allt det där som är runt om som känns.. ja.. proffsigt. Showen var naturligtvis super, några jag-är-trött-missar kunde man kanske ana, men är man inte i branschen så tror jag inte man kände av dem.

Vi hann också byta några ord med varandra efter föreställningen, helt kort.

Håkan och Labero

Tidsfördriv

Tack vare min vän Mattias Karlsson på Moderskeppet, har jag ju blivit med digital systemkamera. En Nikon D40X nogare räknat. Nybörjarvariant, men ok för mig. Sitter med ett par hundra bilder att göra iordning, vilket egentligen är kul. För att skaffa motivation gjorde jag iordning en bild på en av mina två favoritungar att leka med, Maria (den andre favoriten är Axel, Marias storebror).

Maria Gunnarsson

Jag är absolut ingen mästare vare sig på att fotografera eller bildbehandla, men vill man lära sig är det bara att skjuta. Passa också på att besöka Moderskeppet!

Retorik, lektion 2: Patos och språket

Hej på er.

Så här i julstöket får det bli några korta kommentarer kring språket och patos. Repetition: för att övertyga behöver vi undervisa, behaga och beröra. För att beröra använder talaren sitt patos, dvs sitt känslojag (slarvigt uttryckt). Jag tipsade i förra veckan om hur vi med engagemang kan stimulera den här funktionen, bland annat genom att slå igång en låtsas-Knut Knutsson (den energiske i Antikrundan).

Alla tycker emellertid inte om att ”spela teater” på det viset, och vill hellre använda sig av språket för att stimulera berörandet. Inga problem.

De retoriska figurer vi använder för att stimulera patos är främst stegringsfigurer. Jag går kort igenom några stycken:

  1. Den enklaste av stegringsfigurerna är klimax. Det klassiska exemplet är Ceasars ”Jag kom, jag såg, jag segrade”. Om vi håller föredrag om att Volvo är en utmärkt familjebil, skulle jag kunna säga något i stil med ”Volvo är trevlig, Volvo är trygg, Volvo är fantastisk”. I klimax staplas alltså tre påståenden om samma sak ovanpå varandra, där varje efterföljande påstående är starkare än det förra – mer laddat helt enkelt.
  2. En variant på klimax är antiklimax, eller som det också kallas, västgötaklimax. Där staplas två påståenden på varandra, där nummer två är starkare än nummer ett, och det sista innebär ett tvärt avslut. Exempel: ”Jag kom, jag såg, jag ramlade omkull”. Fråga mig inte varför alla skrattar när jag kör detta exempel, jag tycker själv inte att det är särskilt roligt.
  3. Ett tredje sätt att stimulera berörandet i retoriken är att använda sig av en hyperbol. En hyperbol är en så kraftig överdrift, att det står bortom alla rimliga tvivel att det är just en överdrift. Ett exempel från en dekal jag minns från barndomen, som jag fick när jag och en kamrat smitit in på lastbilsmässan: ”Utan lastbilen stannar Sverige”. Det är viktigt att överdriften är tämligen kraftig för att skapa rätt effekt. ”Om alla körde Volvo, skulle vi inte ha några olyckor på Sveriges vägar” skulle kunna fungera som en (halvkass) hyperbol, då alla vet att det inte är så. Ändå blir man berörd. Exemplet ”Om alla körde Volvo, skulle olyckorna minska med 25%” är däremot en (ännu) sämre hyperbol, då det inte står klart att det är ett sätt att skapa effekter i talet. Således gäller att hyperboler inte bara måste vara tydliga i sitt innehåll, utan också levereras med en glimt i ögat.
  4. Den sista figuren jag vill ta upp, som stimulerar berörandet, är antitesen. En antites ställer två positioner mot varandra, exempelvis gammal/ung, man/kvinna, liten/stor, höst/vår, svart/vitt. Ett bibliskt exempel: ”Nu skådar vi på dunkelt vis, såsom i en spegel, men då skola vi se ansikte mot ansikte.”

Har då de har figurerna någon reell användbarhet? Ja, utan tvekan. Att leka med språket, vilket vi ska fortsätta göra i kommande lektioner, behöver inte alls låta högtidligt. Och det behöver inte ens inrymmas i en situation då man talar inför publik. Vad sägs om följande vardagliga variant, apropå något som jag tänker på titt som tätt:

Det öländska Alvaret rymmer så mycket glädje

Det behöver inte vara krångligare än så. Lek med språket. Det vinner ni på! Och jodå, Alvaret är rättstavat.

Chill out mina vänner. Nu tar jag lite julledigt. Jag tror det kommer några reflektioner över året som gått så småningom här på bloggen. Nästa retoriklektion kommer senast 11 januari – om jag kan hålla mig så länge. Under tiden: kommentera gärna. Er feedback är mitt bränsle. Glöm inte att efteranmäla dig till min kurs i retorik som går vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Eller, om du jobbar på ett företag som satsar på sina medarbetares kompetensutveckling – kika in på www.fleischer.se för att få veta mer om mina utbildningar och föredrag.

God jul.

Godj jul!

Önskar

Håkan Fleischer och Fleischer mentalism och föredrag

http://www.elfyourself.com/?id=1597906609

Bli proffs på retorik

Nja.. Eller åtminstone: få en flygande start mot livet som proffs. Konsten att tala är en 7,5 hp kurs vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping. Kursen är en sk IT-distanskurs, vilket innebär att hälften av tillfällena sänds via telebildsystem (främst teoretiska moment). Den som väljer Jönköping som studieort har ”live-föreläsningar” under hela kursen! Kursen går på kvartsfart, med träffar varannan vecka. Ytterligare information på kursens hemsida. Efteranmälan gör du här.

Hint: Jag kan inte garantera, men jag brukar ta in alla reserver.

Retorik, lektion 1: Patos

Utdrag ur de senaste kursvärderingarna:

Du är som en hink vatten i ett glas!

Bra intressanta föreläsningar!

För att övertala menade Aristoteles att det finns tre vägar: Att övertyga genom att tala till förnuftet, genom att skapa förtroende och genom att vädja till känslan. Dessa tre vägar bör sammanvävas i varje gott tal. Vägarna är kopplade till funktionerna Logos – som har att göra med struktur och innehåll (förnuft), Etos – som har med personlighet att göra (förtroende) och slutligen Patos – som har att göra med att uppvisa engagemang (bland annat) som ett sätt att vädja till känslan.

Samtliga tre vägar är viktiga, och uttalanden av typen ovan är ett resultat av att de blandats ordentligt. Nedan skall vi undersöka lite vad ett gott Patos innebär.

För att nå denna väg – att vädja till känslan, vilket är den berörande funktionen i talet, kan talaren spela på sitt engagemang i saken han talar om. Detta engagemang kommer sedan till uttryck i såväl tal som kroppsspråk, vilket kommer att behandlas i framtida lektioner. För tillfället kan vi nöja oss med att konstatera att:

Du måste älska det du gör, just där och då, framför publiken.

Varken mer eller mindre. Tänk efter på några av de mest karismatiska talare du vet. De brinner för det de talar om. I stundens hetta måste du alltså hitta skäl till att du blir engagerad, även om du egentligen inte bryr dig ett smack om det du talar om. Eller om du har en extremt dålig dag. Men hur gör man då, om man nu faktiskt inte gillar det man pratar om? Svaret är lika enkelt som svårt:

Fake it ’til you make it.

Thats it. Jag har gått på scen med migrän, och kommit undan. Jag har pratat statistik – guds straff till människan – med studenter som till och med tycker att det är roligt. För att lyckas kan jag lista några småknep som jag själv tar till ibland.

  1. Förankra dig i tidigare framgångar. Det här är svårt att förklara, och får troligen bli en lektion i sig längre fram. Kort går det till så att jag återväcker gamla minnen av framgångar – har man inga så får man hitta på – och när känslan är som allra starkast försöker jag att få kroppen att minnas den, genom att koppla samman en nervimpuls, exempelvis genom att knyta handen, när känslan är på topp. Det är nästan trolleri, men när man gjort det några gånger, så kan man återväcka känslan, engagemanget och ”flödet” i kroppen genom att knyta handen, precis innan eller när man börjar prata. Detta är en NLP-teknik som kallas Anchoring som fungerar bra. Längre fram kommer jag att beskriva en mer sofistikerad variant av detta.
  2. Tänk dig att du träffar en gammal kompis på stan. Hur känns det i kroppen? Försök känna likadant inför publiken!
  3. Om du har pratat om samma sak tusen gånger – exempelvis i rollen som informatör eller lärare – försök att lägga in något nytt, som gör att du själv får en utmaning i talet. Skapar spänst.
  4. Lek med språket – skapa dramatik genom att använda kraftiga uttryck (mer om detta i en separat lektion).
  5. Tänk dig att du är Knut Knutsson i Antikrundan. Har du sett honom? Enough said.
  6. Se till att du känner dig fräsch och pigg. Det spelar ingen roll hur bra du kan ämnet, om du är trött och hängig och inte arbetar aktivt med det, kommer din publik sannolikt inte bli berörd. Hur man gör detta kan variera från person till person. Om jag har jobbat en hel dag och ska tala på kvällen försöker jag badda ansiktet med kallt vatten (men jag undviker noga att få i håret, så jag inte ser svettig ut), jag har rena strumpor med mig då det får mig att känna mig fräsch konstigt nog. Vad som funkar för dig? Musik? Skuggboxning (som min kollega Joe Labero),promenad, äta? Vad som helst.

Grundfrågan för att sätta igång den berörande funktionen i talet blir således: Hur kan jag signalera till min publik att jag älskar det jag gör?

Nästa lektion tar upp några av språkets vägar till ett gott användande av Patos – om det visar sig att Ni kära läsare uppskattar lektionen i retorik. Signalera, kommentera och kritisera.

Bästa utbildningen i retorik finner Ni som vanligt på www.fleischer.se

En halvmeter längre och 3 ggr snyggare

Då har man kört årets sista föreläsning i företaget, så när som på en liten rest som hänger kvar i en längre utbildning. Föreläsningen handlade om personligt berättande och vände sig till läsombud i Jönköpings län. Jag prövade en del nya grepp angående mina teorier om hur karisma skapas i publika talsituationer. Uppenbarligen fungerar det. Följande smått smickrande ord uppfattades i vimlet efteråt:

Efter en kvart blev han plötsligt en halv meter längre och 3 gånger snyggare..

Fantastiskt smickrande!

Vill Ni lära er att tala med glöd och karisma? Se www.fleischer.se

7 talängsliga färdigcoachade

Har ikväll avslutat vårens grupp-coaching för talängsliga. 7 tappra individer gick imål, alla bättre och säkrare på att tala inför publik. Jag är trött. Rysligt trött. Jag tar ut mig när jag coachar, och det blir en personlig upplevelse, på gott och på ont. Återstår för terminen gör ett seminarium om media och lärande, och en föreläsning för läsombud om hur man berättar engagerande. Allt avslutat på fredag. Sen tänker jag gå i ide till januari, omkring den 7e. Ja, inte helt. Nästa vecka kommer jag förstås spela in resten av mina avslappningsskivor, en våga tala skiva, en ren avslappning, och en för bättre självförtroende. Möjligen en för viktminskning också.

Coaching för talängsliga, eller individuella studier i kommunikation och retorik? www.fleischer.se 

Jag är otacksam

Ber om ursäkt. En av mina studenter utstötte följande efter föreläsningen i torsdags: Du är grym. Hum. Att vara grym, är ju typ grymt.. och jag var så enormt trött att jag inte uppskattade komplimangen. Ursäkta.

Det har varit ett fantastiskt år för övrigt. Grymt. Massa bra föreläsningar, och massa skön coaching. Lärt mig hypnos, och utvecklat koncepten. Funderar på att sätta samman en liten bok i kommunikation. Vi får välan se. Under tiden, håll i minnet: jag är grym. Allt enligt mina studenter.

P.S Behöver Ni en grym föreläsare/inspiratör? Finn vad ni söker på www.fleischer.se