I huvudet på Håkan Fleischer Rotating Header Image

Artikel i Perceptual and Motor Skills: Information and repetition change children’s visual strategies when viewing magic tricks with and without gaze cues

perceptual and moter skillsHej!

En snabb information: Här kommer fullständig referens till ”min” (jag är medförfattare, men inte huvudförfattare) senaste artikel, som ligger utanför min avhandling (man måste ju ha intressant sidoforskning att ägna sig åt):

Ordqvist, A., Falkmer, M., Parsons, R., Leung, D., Fleischer H., Dahlman J., Girdler, S., Falkmer, T., (2013) Information and repetition change children’s visual strategies when viewing magic tricks with and without gaze cues. Perceptual and Motor Skills, 116, 1, 144-162,(DOI)10.2466/10.24.26.PMS.116.1.144-162.

Om en-till-en är svaret, vad är då frågan? En videointervju

Här kommer en kort videointervju av Mats Larsnäs som spelades in direkt efter min inspirationsföreläsning för lärare på Kungsbacka Inspirationsdagar den 25 april. Det blev uppenbart för mig under den här föreläsningen (liksom vid andra jag haft) att lärarkåren efterlyser kritiska och sunda perspektiv på en-till-en. Inte så att det är en fråga om huruvida vi skall ha datorer eller inte i skolan; det är för mig en ickefråga. Nej, snarare vad som skall driva användningen. Hur balansen mellan traditionell och förändrad pedagogik kan och bör se ut. Detta är frågor jag tar med mig till hösten, då jag disputerat och i egen regi fortsätter föreläsa om kommunikation och positiva möten där resurser tas till vara – bland annat i en-till-en projekt!

Att umgås med hjältar

hjältar

Våga tala – vilka hjältar!

Igår körde jag fjärde sessionen på Våga Tala – träning och coaching för talängsliga. Vilka hjältar! De gjorde sina tredje framföranden. Första gången låg fokus på att bryta isen, att komma igång. Redan vid sitt andra framförande har samtliga utvecklat sig. Det tredje, som hölls igår, var litet annorlunda till sin karaktär: det var nämligen omöjligt att förbereda i förväg. Istället fick de en uppgift på plats, och endast tio minuter på sig att förbereda sig. I ett sådant läge tvingas de att använda en manusmetod som en del talängsliga normalt sett skyr som elden, nämligen att endast använda nyckelord. Det är alltid fantastiskt att se hur förvånade deltagarna blir över hur kommunikativa, kontaktsökande och bra talare de blir när de tvingas lämna det helt utskrivna manuset. Med en igångstartsträcka, plus den här insikten, är vi nu redo att höja svårighetsnivåerna ytterligare. Det är en verkligen gåva att få arbeta med detta, kanske är det det mest meningsfulla arbetet som Delectare föredrag & kommunikation ägnar sig åt. Mina adepter är verkligen modiga och arbetsvilliga, och jag är så stolt över dem! Jag har en verklig tjänsteförmån: Att umgås med hjältar.

Fjärilarna i magen skall flyga i formation!

talängslanKörde andra omgången av Våga Tala under gårdagen via Delectare föredrag och kommunikation. Fantastiskt att se hur mina adepter vågar utmana sina djupaste rädslor – det är något man måste närma sig med stor ödmjukhet. Samtliga höll sina första föredragningar och både fick och gav feedback. Min reflektion efter deras presentationer är densamma som alltid: det är märkligt vilken stor diskrepans det är mellan våra upplevelse av oss själva och vår verkliga prestation. Med en dåres envishet gör jag dem påminda om detta, och också om behovet av att lära sig hantera de automatiska negativa tankarna de har. Som vi konstaterade igår: Det handlar inte om att utrota fjärilarna i magen, det gäller att få dem att flyga i formation!

Våga tala är igång

talängslan

Är igång med Våga Tala, en verksamhet jag driver i Delectare Föredrag och Kommunikation på uppdrag av Högskolan i Jönköping. Hade start i torsdags med ett nytt gäng, som alla lider av skräck inför att stå framför folk och prata. Vi tränar instrumentella färdigheter, får kontroll på Automatiska Negativa Tankar, lär oss avslappning och lite annat smått och gått. Vi feedbackar och tränar, slipar och är envisa, under gråt och tandagnissel, men också under skratt och förtjusning. Allt om vartannat. Det är så skönt att faktiskt, med erfarenheten i ryggen, VETA att samtliga kommer bli av med mycket av sin rädsla och skräck, under förutsättning att de lägger manken till och jobbar på ordentligt under de här veckorna vi träffas. Mer meningsfullt arbete får man leta efter!

 

Study Skills för universitetsstuderande

Dagens jobb klart. En liten men väldigt intresserad och alert internationell publik! Studieteknik stod på schemat. Gick igenom min vetenskapligt stödda modell från ax till limpa under tre timmar med någon liten paus. Att föreläsa på engelska är väl en smula jobbigare, men det går faktiskt bättre än jag räknar med allt som oftast. Känns skönt!

Nästa vecka startar workshops i studieteknik på Högskolan i Jönköping. Tre kvällar omsätter vi modellen i praktiken. Ska bli riktigt kul!

Nyfiken på liknande seminarier? Läs mer och kontakta mig.

Praktisk retorik för Hjälpmedelcentralen

Dagens gig var en höjdare: En riktigt glad publik som gav energi! 3 timmar praktisk retorik för Hjälpmedelcentralen, Landstinget i Jönköping, så de känner sig ännu bättre rustade inför de tillfällen de själva håller kurser. Det är alltid roligt att vara med och utveckla professionella och drivna medmänniskor! Delectare Föredrag och Kommunikation har ännu en gång gjort en insats för mänskligheten :-)

Studie visar positiva effekter av en-till-en program

ARTIKEL ::: Intertwining digital content and a one-to-one laptop environment in teaching and Learning: Lessons from the Time to Know program

VIKTIG UPPDATERING: Jag har fått indikationer på att författaren också är med i utformningen av programmet Time To Know. Jag har inte möjlighet att kontrollera detta, men man bör ha detta i åtanke, och alltså ta de positiva forskningsresultaten med en grov nypa salt, och kanske tänka sig att de inte bär samma giltighet.

Studien (länk till pdf-version) tar sin utgångspunkt i att medelst mixed method undersöka effekterna av implementeringen av ett specifikt program för en-till-en, nämligen Time To Know. Programmets byggstenar är (tämligen summariskt):

* en infrastruktur som består av varsin dator för eleverna och lärarna
* Interaktiv undervisning
* Användande av en digital lärplattform
* Pedagogisk support av experter till lärarna
* Teknisk support

Modellen beskrivs i detalj på Time to Know.

Undersökningen är gjord på 476 elever i fjärde och femte klass, jämfört med kontrollgrupp. Resultat på prov har mätts, likaså har enkäter, intervjuer och observationer använts. Implementeringen av det specifika en-till-en programmet har bland annat haft följande effekter:

Time to Know (TK) eleverna fick signifikant högre resultat på matematikprov. De fick också signifikant förbättrade kunskaper i läsning. Eleverna i TK-programmet hade också betydligt mindre rapporterad ogiltig frånvaro: för eleverna i TK-programmet sjönk den med 29.2%. Mängden interaktion mellan elev och lärare var signifikant högre i TK-miljön: 40.3 interaktioner noterades i genomsnitt i experimentgruppen (TK), jämfört med 17.0 i genomsnitt för kontrollgruppen.

Några orsaker till detta tas upp i artikeln:
TK-gruppen uppmuntrade till mer självständigt lärande. Så kallad ”intellectual challenge teaching strategy” observerades i 67% av lektionerna i TK-gruppen, jämfört med 40% i kontrollgruppen. I TK-gruppen hade lärarna en större förmåga att justera sin undervisning som svar på elevernas framsteg och intressen i 83% av lektionerna, jämfört med bara 30% i kontrollgrupppen.

Författarna reserverar sig och säger att det behövs ytterligare forskning om huruvida det specifika TK-programmet påverkar andra aspecter av kunskaper och färdigheter, såsom kritiskt tänkande, förmåga till reflektion och ICT-literacy.

Referenser

Rosen, Y., & Beck-Hill, D. (2012). Intertwining Digital Content and a One-To-One Laptop Environment in Teaching and Learning: Lessons from the Time To Know Program. [Article]. Journal of Research on Technology in Education, 44(3), 225-241.

Uttalande ang sociala medier med frågor och svar

De senaste dagarnas händelser kring min närvaro (och frånvaro) i sociala medier har väckt både frågor och oro. Här är ett uttalande om läget. Jag försöker nedan svara på några frågor som dykt upp.

Använder du sociala medier privat eller i tjänst?

Jag använder Facebook, Blogg, Twitter och andra sociala medier helt privat. Min arbetsplats har en upprättad lista på personer/funktioner som använder sociala medier i tjänsten: jag finns inte med på denna.

Är du ändå inte påverkad av din arbetsplats riktlinjer?

Svaret är både ja och nej. Nej, därför att de föreskrifter om sociala medier som finns vid min arbetsplats är endast bindande för personer som har detta som tjänsteutövning. De tjänar som riktlinjer (främst för den ovane, om man skall förstå texten rätt) för den som använder sociala medier privat. Svaret är emellertid också ja, då privatliv och arbetsliv sammanvävs alltmer, inte minst tack vare sociala medier. Mitt arbete vid min arbetsplats består i att bedriva forskning i egenskap av doktorand om en-till-en, samt, i enstaka fall, ge undervisning. Det innebär att när jag uttalar mig om forskning om en-till-en samt om undervisning förlagd till min arbetsplats, bör jag vara extra nogsam att följa de riktlinjer som finns. Detta gäller även vid kommentarer av övrig verksamhet som bedrivs av min arbetsgivare.

Vad var det då som hände?

Det finns inga skäl att gå in på detta i detalj. I stort handlar frågan om att en person har reagerat negativt på en tweet som INTE berör vare sig min forskning, mina andra arbetsuppgifter eller min arbetsplats. Personen har därefter skickat allvarliga och direkt felaktiga anklagelser mot mig till min arbetsplats. Dessa anklagelser har sedan tagits tillbaka och erkänts som helt felaktiga i en dementi från personen i fråga, men dessvärre hann brevet skapa en del frågetecken, oro och debatt då det gick fem dagar emellan.

Kom igen, säg nu vem det var

Jag har ingen anledning till det – saken är utagerad. Alla kan göra fel, även denna person.

Varför togs då bloggen ned?

Tills saken var utagerad, bedömde jag det helt enkelt som vettigast att ta ned bloggen och undersöka hur (des)informationen spridits på arbetsplatsen. Jag fick också indikationer på att någon var orolig över diskussioner av min pågående forskning, och när det gäller den tar jag det säkra före det osäkra. Nu har jag kontroll över detta, och bloggen är åter tillbaka. (jag var också en smula sur).

Fick detta några konsekvenser för dig?

Ja. Vi har fått en god debatt på arbetsplatsen om vad tredje uppgiften i praktiken innebär för doktorander. Jag har, som ni vet, dessvärre tvingats ställa in föreläsningar om en-till-en, av samma skäl som jag tog ned bloggen. Idag har bilden klarnat, och det generella läget är att det kan anses som olämpligt att tala om forskning som är pågående och ännu inte fackgranskad. Jag är däremot uppmuntrad av min arbetsplats att fortsätta med den tredje uppgiften, i termer av forskning jag redan har publicerat. Således kan jag alltså tala (och skriva) offentligt om min artikel Towards a phenomenological understanding of web 2.0 and knowledge formation och forskningsöversikten What is our current understanding of one-to-one computer projects? Det pågående projektet om kunskapskvaliteter i en-till-en projekt får jag alltså vänta med att tala om offentligt. På det stora hela tycker jag det är rimligt, även om jag tycker det är viktigt att komma ut i verksamheter och försöka få forskningen att inspirera och kanske göra skillnad någonstans här i skolvärlden. Vill man veta mer om forskningsöversikten och det allmänna forskningsläget inom en-till-en går det alltså bra, vill man veta mer om det jag gör just nu får man alltså vänta. Jag får be om ursäkt till de arrangörer som förväntat sig föredrag om det allra senaste alltså.

Kommer det vara business as usual nu då?

Japp, bortsett från tal om pågående forskning och dess resultat. Min blogg är och kommer alltid förbli privat, likaså andra inspel på den sociala webben. Jag tänker fortsätta vara provokativ när det behövs för att skapa spänst i debatten, och jag står för mina åsikter. Någon gång kommer forskningsrelaterad info på bloggen, exempelvis då jag läst något jag tycker är spännande. Jag gör ändå anteckningar på det jag läser – varför inte dela det med Er? Sociala medier och ERA röster är viktigt för mig – för mig är det örat mot lärarkårens (och andra intressenters) synpunkter, tankar och idéer om IT och skola och andra spännande saker som jag är intresserad av, exempelvis foto och matlagning.

Det här börjar bli tjatigt, kan du va tyst nu?

Japp, det kan jag. Vi ses i cyberspace. Hej!

The teacher’s laptop as a hub for learning in the classroom

Artikeln tar sin utgångspunkt i en longitudinell studie där tre skolor följts under fyra år, i syfte att undersöka de förhållanden som råder när lärare och elever har fått var sin dator. Detta gäller bland annat lärarnas undervisning. Detta efter att ha uppmärksammat det vanliga problemet: Trots de många löftena om förändringar i undervisnings- och lärandekultur som ICT för med sig , är det inte särdeles vanligt att stora förändringar uppstår.

Implementeringen har fungerat väl på de tre skolorna, och datorn är en hub för användningen (som beskrivs som den klassiska, det vill säga att samla in information, artikulera kunskap, samla anteckningar och så vidare. Ungefärligen samma saker som står i min forskningsöversikt). Datorn är den hub varigenom allt annat arbeta kanaliseras: arbete med ipads, kameror, informationsdelning etcetera.

Författarna överväger skälen till denna lyckade implementering (trots att skolorna har mycket skilda socioekonomiska förutsättningar), och kommer fram till några saker. För det första har samtliga skolor i studien klara och tydliga mål och visioner för vad de vill åstadkomma med sin undervisning (inte med ICT i sig). Detta tror jag är en mycket väsentlig del av sanningen bakom en lyckad ICT-satsning: att den kretsar kring något som i sig inte har med ICT att göra. Det låter som en öppen dörr att slå in, men efter att ha sett mig om i skolsverige vet jag att så inte är fallet. För det andra har skolorna haft en konsekvent ledning, där mål och strategier (i enlighet med ovan) är levande i allt som görs och kommuniceras i samspel med personalen. För det tredje har man satsat ordentligt på professionsutveckling – dock är artikeln inte helt tydlig med vilken typ av kompetensutveckling man satsar på. För det fjärde har var och en av de lyckade skolorna minst en ”teacher champion” som förser personalen med modeller för hur ICT kan användas. Viktigt här var att se varje lärares behov och förmåga och supporta i enlighet med iden att göra små saker lätta att hantera, för att skapa lusten att utveckla sitt ICT-användande ytterligare.

Referens
Parr, J. M., & Ward, L. (2011). The Teacher’s Laptop as a Hub for Learning in the Classroom. Journal of Research on Technology in Education, 44(1), 53-73.